- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
502

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Bankernas rätt till aktieförvärf. Af Eilif Sylwan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

502

EILIF SYLWAN

att omnämnas. I den tyska aktiebolagslagen liksom i vår egen
är på grund af erfarenheter från grunderperioden 1871 särskildt
ansvar ålagdt stiftare af bolag, som tillföra bolaget egendom till
oskäligt pris och i samband därmed skrufva upp aktiekapitalet
till fiktiva belopp. Däremot är den tyske bolagsbildaren
skyldig, att i den särskilda sliftareberältelse, som vid ett
kvalifice-radt bolag måste afgifvas, upptaga väsentligt mera ingående och
upplysande bestämmelser än hos oss är fallet. Som exempel
må nämnas, att enligt tysk rättsuppfattning skall i denna
berättelse inflyta innehållet af konsortialaftal mellan stiftarna samt aftal
mellan bank och den, som till bolaget öfverlåter ett sakobjekt,
hvarvid gifvetvis värderingen är den ömtåliga fråga, som för det
nybildade bolaget och dess blifvande aktionärer har den största
betydelsen. Öfvertages t. ex. en fabrik af det nya bolaget, skall
det finansiella resultatet af fabrikens verksamhet under senaste
två år angifvas o. s. v. I motsats till den svenska lagen har
den tyska vidare upptagit bestämmelser om en särskild
bolags-bildningsrevision dels i ofvan afsedda fall vid kvalificerad
bolagsbildning dels äfven i händelse ägaren af fabriken eller
sakobjektet öfver hufvud ingår som medlem i det nya bolagets
styrelse. Denna revision skall verkställas af personer, som utses
af handelskammare, annan offentlig korporation eller af
domstol. Vid 1891 års kris i Tyskland gjordes emellertid den
erfarenheten, att dessa paragrafer ej voro tillräckliga för sitt ändamål.
Genom 1896 års börslag utvidgades därför de legislativa
garantierna än ytterligare och udden vändes också mot bankerna. För
emission genom börsen kräfves särskildt prospekt med en mängd
ingående detaljupplysningar. Emissionsfirman, d. v. s. banken,
är ställd under strängt emissionsansvar för dessa uppgifters
riktighet och fullständighet, och dessutom underkastas hela
emissionsoperationen en både formell och saklig granskning af
ett enkom för detta ändamål bildadt börsorgan, det s. k.
»Zulass-ungsstelle», som med nästan diktatorisk makt kan godtaga eller
vraka en emissionsansökan utan angifvande af speciella skäl.
Men bankernas makt är stor och, som exemplen från
Disconto-gesellschafts industriemissioner visa, ha alla dessa
säkerhetsåtgärder icke kunnat bespara allmänheten mången bitter förlust.
I vår svenska börsförfattning ha dessa den tyska lagens
bestämmelser ingen motsvarighet utan tvärtom har vår börsfråga på
sin tid blifvit löst så att våra banker å börsen erhållit det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1917/0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free