Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7
- Litteratur
- Staten som lifsform. Af Bertil Boëthius
- Rudolf Kjellén: Staten som lifsform. Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LITTERATUR
STATEN SOM LIFSFORM
I sin serie af politiska handböcker har professor Rudolf Kjellén
framlagt och genomfört ett »polilikens system» genom sina arbeten
om Staten som lifsform och om Sverige (XI, 188 och (8), 187
sid. Hugo Geber Sthlm 1916, 1917). De båda böckerna höra till dem,
som man ej lägger ifrån sig, förrän man läst dem till slut, och äfven
sedan fängsla de gärna fantasi och eftertanke. Framställningen bäres
af det starkt personliga i stil, öfvertygelse och vetenskaplig fantasi.
Författarens varma patriotism ger inre enhet och lif åt den statsbild,
hvars konturer skildringen uppdrar, och hans kärlek till
forskningsuppgiften har på hans verk tryckt den vetenskapliga hängifvenhetens
omisskänliga märke. Arbetet om Sverige meddelar ett rikhaltigt och
väl sofradt faktiskt kunskapsmaterial, hvars sammanställande i och
för sig är välbehöfligt och välkommet. Men som sin främsta insats
med de båda böckerna betraktar författaren med all rätt utvecklandet
af sin principiella statsåskådning, den genomförda, i alla detaljer
utarbetade konstruktion, som från början till slut håller intresset fånget.
Det är till denna principiella statsåskådning, man alltså nödgas att
taga ståndpunkt, om man vill läsa hans verk med behållning. Kjellén
har gjort till sin uppgift att på rent empirisk väg utforska staten
som »biologiskt faktum», som »sinnligt-förnuftigt väsen». Det blir
därför af väsentlig vikt för honom att utsträcka statskunskapens
område öfver hela den naturliga och sedliga sfär, som statslifvet så
fattadt omspänner; och såsom en reaktion mot den statskunskap, som
företrädesvis sysslar med statslifvets rättssida och dess sociala
underlag, betonar han därvid i anslutning till Ratzel starkt natursidan i
statens väsen. Sitt väldiga gebit delar han i geopolitik,
ekonomipolitik, etnopolitik, sociopolitik och regementspolitik, d. v. s.
framställning af staten som »rike» eller »det af politisk organisation
genomsyrade landet», som »hushåll», »folk», »samhälle» och
»herradöme» eller »rättssubjekt»; genom att välja termen »politik» framför
beteckningar sådana som »lära», »logi», i hvilka hufvudvikten lägges
vid den teoretiska kunskapen, framhäfver han, att organismens
ändamålsenlighetskraf allena vid hans studium fått ange synpunkt och
måttslock.
Äfven om man delar författarens åskådning, att de olika riktningar,
hvari statslifvet (i författarens vidsträckta bemärkelse) utpräglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:06 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1917/0510.html
