- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
511

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DAGENS FRÅGOR

»Partiernas
direkta
regering.»

Sveriges störste politiker änskönt icke parlamentariker,
konung Gustaf II Adolf, har i begynnelsen af sin
Krigsfolksordning med dess samlade öfverblick af svensk
administration fattat i pennan några satser, som trots sin allmänneliga
innebörd leda eftertanken till de nuvarande villkoren för samma
statsmakt han företrädde. »Det är visst och utan all tvifvel», skrifver
han, »att alle välbeställte regementen hafva varit funderade och
grundlagde på ett visst sätt och vis till att regeras och förestås i
krigstider, och synnerligen allting så bestämdt och skickadt, att de
hafva mått kunna sig uti fejdetider mot sina grannar, som dem hafva
velat anfäkta, försvara». Till den sanningens styrkande säger sig
konungen ej tarfva »fjärran efterdömen» från andra folk, ty han kan
»af vår egen svenske stats beskrifvelse nogsamt allom gifva att skönja,
huru kosteligen och visligen de svenske fordom sitt regemente
beskickat hafva». De känslor som väckts inför anblicken af hur svensk
riksledning skiftat och nybyggts midt under det världskrig, hvars
kväfvande rökmassor bolma fram mot våra gränser, ha tyvärr icke
mycket gemensamt med denna ur våra bästa traditioner hämtade
tillförsikt. Fastmera påminna de mest om olusten öfver dem, som
»svenska ordningar omkullslogo och det gamla goda laget förolagade».
Framsläppt till det mästerprof, som den så ihärdigt pockat på, har
den svenska vänstern inrättat sig vid makten under omständigheter,
som icke ge utrymme åt annat än undran och farhågor.

Hvad man än må säga om Karl Staaffs gärning och lära, han
saknade förvisso icke sinne för vikten af att tillförsäkra en regering
inre stadga och kontinuitet. Dels var denna grundsats den enda fullt
naturliga för hans kynne, dels föresväfvade den stora förebilden
honom, hvilken ju enligt hr von Zweigbergks senkomna vittnesbörd
»förläst sig på sina engelska auktorer». Den breda verksamhetssfär,
som han tillerkänner premierministern, den ur parlamentsmajoriteten
utgångne förtroendemannen, har han visserligen från sina
utgångspunkter motiverat på ett sätt, som alldeles icke kan godkännas af
dem, som vägra att acceptera hans uppfattning af det
konstitutionella styrelsesättet. Men när den fullgångna parlamentarismen nu
föreges ha framsprungit ur Jupiter-folkviljans hufvud — i olikhet
med hvad fallet var vid Minervas födelse utan alltför mycken
hufvudvärk — så hade man med hänsyn till den alldeles särskilda på-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free