Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - Affären Mjäsojedov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motgångarna i själfva verket alldeles icke voro att tillskrifva någon
underlägsenhet i soldatmaterial, ledning eller utrustning utan i stället
berodde på, att den ryska generalstabens alla dispositioner nära nog i
samma stund som de fattades genom förräderi bragtes till den tyska
arméledningens kännedom. På våren 1915 fick man verkligen veta,
att en spionorganisation blifvit upptäckt, hvilkens trådar ledde ända upp
i det ryska högkvarteret, och kort efteråt blef också namnet på den
i främsta rummet skyldige offentliggjordt. Det var en öfverste Sergej
Mjäsojedov, protégé till general Suchomlinov; visserligen hade han
äfven haft åtskilliga medbrottslingar, men det var dock han, som mer
än någon annan spelat fienden den ryska krigsledningens planer i
händerna. Hans öde var naturligtvis afgjordt på ett ögonblick; han
hängdes utan vidare dom och ransakning såsom öfverbevisad om
förräderi mot sitt land.
Detaljerna i hela denna sak hafva hittills varit föga kända utom
Ryssland; gifvetvis ha vederbörande med censurens hjälp låtit
undertrycka alla för utlandet afsedda meddelanden om denna för den
ryska officerskårens anseende så föga hedrande historia. Att
fullständigt hindra utlandet från att få kännedom om hvad som passerat
har dock naturligen i längden visat sig omöjligt. Äfven till de svenska
tidningarna ha meddelanden om Mjäsojedovs bedrifter letat sig väg,
om också i tämligen ofullständig form. Nu föreligger emellertid i
augustihäftet af Fortnightly Review en tydligtvis på
förstahands-källor grundad redogörelse för händelseförloppet, författad af E. H.
Wilcox.
Förhistorien till det hela går tillbaka ända till det rysk-japanska
kriget, och vid sidan af Mjäsojedov själf finner man där som en af
hufvudpersonerna den sedermera som krigsminister i Miljukovs
revolutionsministär världsbekante Alexander Gutsjkov. I egenskap af chef
för ett Röda-Kors-detachement hade denna deltagit i 1904—05 års
krig, och därvid hade han funnit tillfälle att göra sig grundligt
förtrogen med förhållandena inom den ryska armén. Vid återtåget från
Mukden blef han fånge hos japanerna. Under sin ofrivilliga vistelse
i Japan sysselsatte han sig mycket med tanken på möjligheten att
förbättra den ryska militärorganisationen, och vid sin återkomst till
Ryssland började han med ifver arbeta på en genomgripande
militärreform. Som medlem i duman 1907 blef han utsedd till ordförande
i den parlamentariska försvarskommissionen, i hvilken han med den
största energi verkade dels för tekniska förbättringar i det ryska
krigsväsendet, dels också för att bortrensa gammalt ogräs inom
militäradministrationen och officerskåren.
Två år efter det Gutsjkov börjat denna sin verksamhet blef Suchomlinov
krigsminister. Att denne var en militär af betydande kapacitet och
äfvenledes en framstående organisatorisk förmåga är höjdt öfver allt tvifvel;
men som personlighet var han däremot icke vidare ansedd. Närmast
före sin utnämning till krigsminister hade han tjänstgjort som
militärbefälhafvare i Kiev, och där hade han varit invecklad i en
historia, som kastade en viss skugga öfver hans namn. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
