Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Kommer kriget att fortsättas? Af Sune Bergelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
536 SUNE BKKGELIX
försvagade österrikiska fronten, hämnade sig dyrt. Brussilovs
i början af juni igångsatta sommaroffensiv söder om
Pripjatj-1 ras ken bringade österrikarna särskildt stora personalförluster,
så att frontens försvarskraft icke kunde återställas enbart med
från italienska fronten återkallade truppstyrkor. Tyska
förstärkningar samt småningom äfven turkiska måste inskjutas på hela
fronten ända ned till Karpaterna, innan jämvikt började åter
inträda.
Att läget dock var mycket kritiskt för centralblocket under
eftersommaren, torde vara ställdt utom allt tvifvel. På
östfronten hade Brussilo v lyckats i Volhynien fullständigt rifva
upp motståndarens front. Hålet stoppades emellertid till med
anlitande af tyska förstärkningar — men sådant kan göras om
och med bättre blifvande resultat. Under Somme-offensiven
angifva till och med från tyska stora högkvarteret stammande
redogörelser vissa dagar såsom »kritiska».
Vid en tidsperiod af verkligt svåra motgångar för
centralmakterna på öst- och västfronterna, ökade med österrikarnas
första egentliga motgång på den italienska fronten, där i augusti
Görz-brohufvudet togs af italienarna med stormande hand,
anslöt sig Rumänien till ententeblocket. Att läget därvid var
lämpligt för en påtryckning på Sverige, framstår numera fullt
tydligt, äfvensom för en fortsättning af aktionen mot Grekland.
Inom detta lands gränser hade den kosmopolitiska
Saloniki-hären vunnit en sådan kvantitativ styrka, att dess
offensivförmåga gentemot de bulgariska och tyska trupperna i södra
Serbien skattades mycket högt.
Slutspurten i anloppet mot centralmakterna under 1916
misslyckades emellertid. Orsaken härtill torde främst böra sökas
i den fortfarande bristen på effektivt samband mellan
entente-blockets företag, kulminerande i Rumäniens för sent erhållna
medverkan och det, oaktadt tid stått till förfogande för
förberedelser, illa skötta direkta samarbetet mellan Ryssland och
Rumänien.
Det invändes, att centralmakterna dock, oaktadt alla anlopp
i väster och öster, voro mäktiga att nedslå Rumänien och att
de sålunda sutto inne med sparad kraft för att möta
slutspurten. Men man måste härvid säga, att centralmakterna hade en
alldeles särskild tur, nyttjad af den vid rumänska krigsför-
1 Franska, engelska, serbiska, italienska och ryska trupper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
