- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
553

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

märkliga exkursen: engelsk ledning och engelsk
demokrati, förutsättningen därför är en aristokratisk
samhällsstruktur; men om förf:s mening verkligen är — här gör sig den
anmärkta bristen på fixering af demokratiens begrepp särskildt
gällande — att till demokrati ej behöfves något annat än att
regeringsmaktens placering beror af folkomröstning enligt
tämligen utsträckt röstskala, så låter rubriceringen ju försvara sig.

Af de behandlade typerna äro två, den engelska och den
franska, parlamentariska, de båda andra icke-parlamentariska.

Förf.s skildring af den engelska är gjord con amore; den
är tydligen hans politiska ideal. På ett synnerligen
instruktivt sätt klarlägges här — liksom i ett äldre svenskt arbete:
Fahlbecks Sveriges författning och den moderna
parlamentarismen (1904), som egendomligt nog ej fått plats på
litteraturförteckningarna — innebörden af den s. k.
kabinettsparlamentarismen, d. v. s. kabinettets faktiska envälde gent
emot parlamentet med afseende ej blott på regeringens
skötsel utan ock på lagstiftning och budget, så länge kabinettets
tillvaro anses öfverensstämma med väljarkårens önskan. Den
roll upplösningsrätten i kabinettets hand därvid spelar har
dock ej observerats.

Det är frånvaron af en sådan maktkoncentration hos
ministären, som skiljer den franska parlamentarismen från den
engelska, och med samma träffsäkerhet uppvisas hvad detta innebär
— dess orsaker och verkningar.

Under det Staaff haft öppet öga för det fel i det franska
statsskicket, som beror af egenheterna i dess parlamentarism, har
han ej i lika grad haft det för detta statsskicks svåraste
kräftskada: statens exploatering och ämbetsmannakårens
demoralisering genom det s. k. favoriseringssystemet Han omtalar
visserligen detta med ogillande (som dock kunnat vara mera
betonadt), men för dess fulla klarläggande hade behöfts ett närmare
ingående på den öfverdrifna franska förvaltningscentralisationen
(helst under jämförelse med den engelska lokalförvaltningen).
En mera uttömmande framställning af denna sak har gifvits i
ett annat nyligen utkommet svenskt arbete: G. Rexius’ Studier i
Frankrikes författningsproblem (1917).

Demokratiskt icke-parlamentariskt statsskick har framträdt
dels i dualistisk, dels i monistisk form. Den förra innebär,
att den högsta statsmyndigheten är delad mellan två

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free