- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
555

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kontroll uppoffras, som dualismen i motsats till den engelska
parlamentarismen möjliggör. För denna strömkantring i
amerikanskt statslif var redan Woodrow Wilsons 1908 utgifna nya
arbete: Constitutional Government in the United States,
symptomatiskt, men det synes ha varit obekant för Staaff. Ett
svenskt arbete finnes nu, som kan utfylla den anmärkta
bristen i hans teckning af det amerikanska statslifvet:
Presidentmaktens renässans i Förenta Staterna (1916) af Rexius.

Intressant och lärorik är skildringen af det amerikanska
partiväsendet. Med rätta härledes dettas urartning — till
lefvebrödspolitikernas boss- och ringvälde — ur det öfverdrifna
väljande, som bl. a. beror af att särstaternas ämbetsmän i
så stor utsträckning tillsättas genom folkval. En sådan
valapparat nödvändiggör ett organisationsarbete, som ej kan
bestridas af valmanskåren i allmänhet, utan måste öfverlämnas åt
yrkespolitiker. I ett annat sammanhang (II s. 251) har Staaff
uttalat sin tro, att »det fullständiga genomförandet af
demokratiens yttersta kraf» vore ett skydd mot det politiska lifvets
urartning. För att räckvidden af detta påstående skall blifva klar,
hade erfordrats, att demokratiens begrepp närmare fixerats,
hvilket, såsom ofvan anmärkts, ej skett. Under sådana
förhållanden framstår Amerikas exempel såsom en vederläggning.
Staaff måste också erkänna, att så synes vara förhållandet, men
tror, att det är andra faktorer, som här hindrat de goda
verkningarna att framträda (hvilka faktorer får man dock ej veta).
I själfva verket beror urartningen just på att tvenne saker, som
väl enligt vanlig uppfattning höra till »demokratiens yttersta
kraf», genomförts i Amerika, nämligen l) den långt utsträckta
valprincipen och 2) den politiska ledningens demokratisering. Det
förra har gjort yrkespolitiker nödvändiga, det senare har haft
till följd, att de blifvit lefvebrödspolitiker. Intressant är för öfrigt,
att både i Frankrike och Amerika sammanhänger tillgodoseendet
af illegitima privatintressen med förvaltningsorganisatoriska
missriktningar, ehuru af motsatta slag. Där ger en öfverdrifven
förvaltningscentralisation, här en öfverdrifven
förvaltningsdecentralisation fritt spelrum åt de statslifvets parasiter, för hvilkas
uppkomst och trifsel en till sina yttersta konsekvenser
drifven demokratism tyckes vara en särskildt god jordmån.

Staaffs skildring af den schweiziska författningstypen är i hög
grad intresseväckande. För det första genom den goda inblick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free