- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
557

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

minska kongressionalismens olägenheter. Fråga är emellertid,
huruvida detta beror af referenduminstitutets demokratiska karaktär
och ej fastmer därpå, att det visserligen ej afskaffat men
modifierat monismen i den schweiziska författningen. Genom
referendum åstadkommes nämligen en maktfördelning, som, ehuru
den ej har den konstitutionellt-monarkiska eller den
republikanskt-presidentiella dualismens form, dock uppreser, äfven
den, skrankor mot parlamentsenväldet. Annars plägar ett af
demokratiens yttersta kraf vara, att maktfördelning ej skall få
förekomma. Mot den rena parlamentarismen strider ock all sådan.
Då nu referendum innebär ett slags maktfördelning, blir det
därför svårt att bereda det plats på parlamentarisk mark. Staaff
är ingen vän af maktfördelning, men genom sin demokratiska
karaktär har referenduminstitutionen så vunnit hans
bevågenhet, att han ej ens alldeles afvisar tanken på dess upptagande
i ett regelrätt parlamentariskt statsskick. Han uppställer dock
därvid förbehåll, som väsentligen skulle reducera dess betydelse.
Till fullo accepterar han däremot referendum såsom ett
supplement till kongressionalismen. Då uppstår emellertid frågan,
om ej denna i förening med ett sådant korrektiv skulle passa
äfven utom Schweiz, men äfven denna möjlighet afvisas genom
hvad som är Staaffs hufvudargument mot det schweiziska
systemets allmängiltighet: att för detta systems lyckosamma
tillämpning fordras en nationalkaraktär, hvilken såsom
schweizarnes »är utmärkt för enastående lugn och passionsfrihet». Äfven
jag tror, att den schweiziska statsskickstypen egentligen blott
passar för Schweiz, men jag tror ej, att den gör det på grund
af att Schweiz’ germaner och romaner i olikhet mot sina
stamfränder i andra länder äro predestinerade för lidelsefrihet, utan
på grund af för Schweiz säregna historiska förhållanden.
Erfarenheter både från forntid och nutid visa, att i små
samhällen, stadsstater och kommuner, kan en representation eller till
och med en folkförsamling själf på ett tillfredsställande sätt och
utan upplifvande partistrider sköta alla gemensamma
angelägenheter. Nu hade det schweiziska statslifvet under
århundraden rört sig inom dylika små samhällen, ty de suveräna
kantonerna vore egentligen blott kommuner, och detta hade tryckt
sin prägel på de politiska sederna. Sedermera
— 1848 — samlades kantonerna till ett helt, en förbundsstat, men utan
att förlora sin själfstyrelse, och den nya förbundsstaten var själf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0563.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free