- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
560

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

560

S. J. BOETHIUS

fåtal. Då nu enligt Staaff (il s. 365) demokratiens raison d’étre
är, att »ett styrande fåtal nästan med naturnödvändighet»
missbrukar sin ställning till massans förfång, hvad är då naturligare
än att massan misstror äfven det styrande fåtal, som den låtit
komma till makten, och att den därför vill själf taga del i
styrelsen?

De skäl, på hvilka Staaff bekämpar en dylik parlamentarism,
må från nyttans synpunkt vara aldrig så tungt vägande; de
blifva dock med den gifna utgångspunkten principiellt ohållbara.
Därför är det också förklarligt, om de, för hvilka detta hans
politiska testamente närmast är afsedt, i mycket göra sig urarfva —
frivilligt eller nödtvunget — och därför är det ock fara värdt, att
försöket att realisera Staaffs politiska ideal mångenstädes och
särskildt i Sverige skulle leda till något helt annat än en
afspegling af den engelska förebilden.

Som vi sett, har Staaff erkänt, att den engelska
parlamentarismen ej är genomförbar i Förenta staterna och Schweiz,
emedan där förutsättningen därför saknas, men härvid har lian
stannat. Enligt min mening beror detta på den begränsning
i hans vetenskapliga läggning, som ofvan antydts. Den består
i en dogmatism, som sammanhänger med brist på historiskt
sinne. Mot det senare omdömet kan synas strida, att han
låtit sina typskildringar föregås af historiker, men dessa
bekräfta det blott. De äro afgjordt de svagaste partierna i
arbetet och påminna om de historiska notiser, som
kommittésekreterare med ensidigt juridisk träning pliktskyldigast pläga
sätta i spetsen för utlåtandet. Genom dem vinnes ingen inblick
i det historiska sammanhang, hvarur typerna framvuxit. Staaff
är apriori öfvertygad om, att ett demokratiskt statsskick, d. v. s.
ett på majoritetsvälde byggdt, arden enda förnuftiga statsformen,
åtminstone för nationer, som nått en högre utveckling. Att
han tolererar Amerikas och Schweiz’ oparlamentariska statsskick,
har sin orsak däri, att de dock hvila på denna princip; men
länder, där den ej blifvit genomförd, anser han tydligen böra
lyckliggöras med engelsk parlamentarism, äfven om de för denna
nödiga förutsättningarna icke finnas, och detta är dogmatism.

Härmed har jag ingalunda velat påstå, att all demokratisk
statsuppfattning är dogmatisk. Man kan anse det demokratiska
styrelsesättet ha ett relativt företräde framför andra på grund af
praktiska skäl, såsom att det är ägnadt att framkalla ett allmänt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0566.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free