- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
569

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÅR LIFSMEDELSFRÅGA OCH LANDTMÄNNEN 569

hvilken statistiska uppgifter ännu ej föreligga, torde väl komma
att uppvisa ökning af fjolårets, men knappast uppnå
förutvarande medeltal, långt mindre medföra den för vår folknäring
oundgängliga ökningen därutöfver. Den i sig själf vackra
uppgången i odlingen af vårhvete och vårråg förslår här ej mycket.
Det står dock fast, att tendensen med afseende på
höstsädesodlingen, som ju är den långt viktigaste, ingalunda är den
önskade. Detsamma är förhållandet med den ökade odlingen af
foder och fodersäd. Här pågår tydligen en förskjutning i rakt
motsatt riktning mot den önskvärda, en extensifiering af vårt
jordbruk, så mycket mindre lycklig som kreatursfodrets
ökning med nödvändighet medför ett vidmakthållande af den under
nuvarande förhållanden alltför stora animala produktionen. En
höskörd af 4 ton per har lämnar, omsatt i mjölk och vid ett
utbyte af exempelvis 120 kg. mjölk per 100 foderenheter,

4,000 120

eller 1,600 f. e. x =1 920 kg. mjölk x 650 kal.- 1,35 mil-

2,5 100 ö

lioner kalorier per har i mänsklig näring, medan å samma areal
skördade 2 200 kg. råg, oberäknadt halmen, lämna (2 200 x 3 220
kal. = ) 7,08 millioner kalorier per har eller mer än 5 gånger så
stor mängd mänsklig näring. Men icke nog härmed de nyss angifna
siffrorna visa också, att inom nötkreatursstocken ungdjurens antal
ökats betydligt på de äldre producerande djurens bekostnad.
Fodret kommer alltså inom den animaliska produktionen till
betydligt mindre omedelbar nytta såsom människoföda, än om
ungdjursstocken minskats och de direkt producerande djurens
antal bibehållits eller ökats. Här sker alltså icke blott en
extensifiering i driften, utan trots rådande lifsmedelsknapphet
upplagras äfven genom den ökade ungdjursuppfödningen
betydande mängder näringsämnen och undanhållas därigenom den
löpande konsumtionen.

Äfven i öfriga afseenden har utvecklingen gått i en riktning
motsatt den önskvärda. Någon afsevärd ökning i raps- och
baljväxtodlingen har ej ägt rum. Potatisodlingen har snarare
af- än tilltagit; och sist, men icke minst, af den större
intensiteten i driften, det ökade intresset och omtanken i dess
planläggning och ledning skönjer man föga, men så mycket mer af
håglöshet och misstämning. Hvart bär det hän? Det är
uppenbart, att om det skall fortgå som hittills, vår lifsmedelstillgång
under kommande krisår blir allt knappare, vår jordbruksdrift

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0575.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free