Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 10. 12. 1917 - Åland och ett själfständigt Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR
581
dare behöfver ordas. I hvilken stormakts besittning Åland än
befinner sig, kommer det att utgöra »en pistol, riktad mot Sveriges hjärta».
Äfven i händerna på ett svagt och o själfständigt eller mot Sverige
ovänligt sinnadt Finland kunde Åland emellertid lätt blifva ett hot af
allvarligaste slag mot vår nationella existens, emedan man aldrig
kunde känna sig säker emot en dylik finländsk stats användning som
bricka i någon stormakts spel. Hellre än att riskera något dylikt
bjuda oss äfven våra lifsintressen att lyssna till den vädjan, som
riktats till oss från Ålands svenska befolkning. Annorlunda skulle
däremot läget blifva, om Åland komme att tillhöra en i svensk
riktning varaktigt orienterad finländsk stat, som besutte tillräckliga
militära maktmedel och besjälades af en allvarlig föresats att
försvara sig och Åland mot hvem det än vara månde och att skydda
ålänningarna och svensk kultur på Åland mot alla slag af förtryck.
Detta kunde tänkas medföra en äfven ur svensk synpunkt
tillfredsställande lösning af Ålandsfrågan. Men just i den punkten är det,
som allt för närvarande flyter och alla förutsägelser måste byggas
på skäligen lös grund.
Slutligen måste hvarje diskussion om Ålandsfrågans lösning —■ från
hvilken synpunkt den än utgår — taga hänsyn äfven till finländsk
opinion. Det torde således vara nödvändigt att något närmare söka
analysera denna, såvidt det under nuvarande förhållanden låter
sig göra.
Att den finländska opinionen är mycket känslig i denna fråga,
ligger i sakens natur. Såvidt vi ha oss bekant, har
ålänningarnes hänvändelse till Sverige icke utförligare diskuterats i den
finländska pressen, men den torde likväl ha väckt ogillande i Finland
— och detta icke minst på svenskt håll. Resonemanget har
uppenbarligen varit det, att Åland icke i högre grad än andra svenska
trakter i Finland utgör ett svenskt irredenta och att ålänningarne
icke äro något särskildt »folk» utan svenska finländare på samma
sätt som österbottningar och nylänningar, hvarför principen om
folkens själf bestämningsrätt icke härvidlag borde kunna åberopas, enär
i så fall hvarje liten provins skulle äga rätt att genom omröstning
afgöra under hvilket rike den vill lyda, och således äfven, som en
finsk Haparandatidning konkluderat, finnarne i Norra Sverige ägde
rätt att ansluta sig till Finland, om de så önskade. Men man har
äfven framhållit — och för vår del äro vi böjda att tillmäta detta
argument större beaktande — att ett svenskt besättande af Åland
ur synpunkten af den finländska svenskhetens intressen skulle
betyda en förlust för denna. Om Sverige, så har man sagt, utan
Finlands hörande, med åsidosättande af alla hänsyn till hela det
finländska folkets samfälda sträfvanden att med all makt häfda sina
kraf på själfständighet och suveränitet, nu ockuperade Åland, skulle
detta på svenskt håll i Finland kännas som en såväl moralisk som
materiell förlust. Dels skulle man säga sig, att moderlandets
intresse sålunda icke sträckte sig längre än till Ålandssvenskarne och
icke till det öfriga Finland — för att nu icke tala om den i
grun-43. Svensk Tidskrift 1917.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
