- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
586

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I själfva verket har man mycket svårt att se, hur England
någonsin genom egen kraft skulle ha kunnat besegra Napoleon. Hade
denne kunnat och velat organisera Europas fastland på ett för dess
olika folk tillfredsställande sätt, förefaller det osannolikt, att ett äfven
under årtionden fortsatt krigstillstånd på hafvet skulle ha känts som
något afsevärdare afbräck, ty ett isoleradt Europa borde nästan i
obegränsad tid ha kunnat föra ett ganska tillfredsställande och
normalt lif. Den uppfattning, som särskildt den kände franske
historikern Sorel företräder, nämligen att Frankrike aldrig kunde slå sig
till ro, förrän England erkänt dess nya gränser, är mycket
tvifvelaktig; ty hvad skulle ha hindrat de franske statsmännen att helt
lugnt låta häfden ge tryggad besittningsrätt åt de nyförvärfvade
områdena, om alla direkt intresserade parter funnit sig väl därvid?

Men om England alltså saknade egna medel att göra slut på sin
motståndare, så återstår endast möjligheten, att den som gjorde slut
på honom icke var någon annan än han själf. Napoleons
regemente och därvid i främsta ledet de outhärdliga trakasserier, hans
kontinentalsystem gaf upphof till, höllo oviljan emot främlingsväldet
ständigt vid lif; och då England alltid var i fält, kunde hvarje
försök till motstånd räkna på stöd. Taine citerar efter Ségurs
memoarer ett träffande exempel på Napoleons egen insikt om hur hans
personlighet kändes för hans medmänniskor; han frågade nämligen
en gång Ségur, hvad man skulle säga efter hans död, och då
öfverceremonimästaren utbredde sig öfver den allmänna saknad hans död
skulle framkalla, afbröt Napoleon med ett »visst icke» och tillade
med en höjning af bröstkorgen, som gaf ett målande uttryck åt den
allmänna lättnaden: »Man kommer att säga: uff!» Hela
Napoleonsregimen var, med alla sina påtagliga förtjänster om lagstiftning och
förvaltning, reda och omsorg, åtminstone utanför Frankrike närmast
en mardröm, som alla folk längtade att vakna upp ur. Bekant är
ju redan ur Pallins historia Napoleons eget yttrande om upproret i
Spanien som det öppna sår, hvarur hans kraft långsamt förblödde:
och det såret hade Napoleon slagit sig själf. Mera inveckladt var
utan fråga sammanhanget med den rysk-franska brytningen, men för
våra ändamål är det nog att veta, att den åtminstone ej var någon
ofrånkomlig följd af Englands fiendskap.

Söker man med ledning af denna grofva konturteckning af
händelsesammanhanget under mänsklighetens senaste stora kris förstå vår
egen vånda, så blir kanske ett och annat klart. Till en början tyder
mycket på att, i motsats till hvad många antogo under krigets första
tid, det engelska folket har förblifvit sig rent förvånande likt, både
i envishet och i förening af krass realism med en subjektivt
fullkomligt uppriktig tro på idealiteten i de mål det kämpar för. Och
medan Förenta staterna i den napoleonska krisen snarast
sympatiserade med Englands motståndare och till sist grepo till vapen mot
sitt gamla moderland, har detta land nu fått en stor andlig
styrkekälla i vapenbrödraskapet med sina i etiskt hänseende mycket
närbesläktade »kusiner» i Amerika. Redan nu torde man alltså kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free