- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
588

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

588

DAGENS FRÅGOR

vare än afgudar, är den praktiska slutsats man närmast skulle önska
draga för sitt eget folks räkning, att det inrättar sig på ännu en
lång väntetid, innan den efterlängtade världsfreden kommer.

Diskussionen kring Den förenade vänsterns tilltag att skjuta fram
första-kammar- den kommunala rösträttsfrågan som vårt vik-

problemet, tigaste inrikespolitiska problem har ovillkorligen

dragit med sig en annan ch kinkigare fråga, den om första
kammarens sammansättning. Jm det också kunde ryckas att medelst det
omnibusprogram, hvarpå de båda samverkande partierna möttes till
höstens missnöjesval, få ett slags bifall till sådan rösträttsförändring
— naken och utan erkänd hänsyn till första-kammar-frågan —
proklamerad såsom »väljarflertalets mening», är det likväl uteslutet, att
de politiska instanser, som ha att i fortsättningen handlägga ärendet,
skulle vilja eller kunna upprätthålla fiktionen, att första kammarens
sammansättning icke alls behöfver diskuteras i samband med den
kommunala rösträtten. Ty alla veta mer än väl, såsom i föregående
häfte framhållits, att förslaget om förändringen af den kommunala
rösträtten drifvits fram nu just för att komma första kammaren till
lifs. Därför blir under den närmaste tiden första-kammar-problemet
kärnpunkten i författningsfrågan, och först efter dess lösning blir
den kommunala rösträtten definitivt aktuell. Vänsterregeringens
försök vid tillsättningen af dess utredningskommittéer att icke låtsa om
något dylikt sammanhang är ett intressant symptom, ett partitaktiskt
grepp, som icke kan förvilla någon.

Egentligen har första-kammar-problemet rätt länge diskuterats på
olika håll. Det var uppe hos oss, ehuru mera i förbigående, vid
den politiska och kommunala rösträttsreformen 1907—09. Det
behandlades på skarpa allvaret i England åren 1909—11 med resultatet,
att öfverhusets ställning grundväsentligt ändrades, och det fäste vid
sig mycken uppmärksamhet under den danska författningsrevisionen
1915. Härvid har framvuxit en ganska omfattande litteratur, som
från olika synpunkter behandlat problemet, och hvilken speciellt nu
måste för litet hvar äga betydande intresse.

I sitt grundliga arbete Om statslivet (Stockholm 1916) har S. J.
Boethius under kapitlet Statsorganen (s. 277) bland annat lämnat
en teoretisk förklaring af representationens uppgifter och
sammansättning från principiella synpunkter. Samtidigt gifver Johannes
Steenstrup, Statsrettens Udvikling gennem Tiderne og
Nutidens Statsforfatninger (Köpenhamn 1916), en i all korthet mycket
användbar redogörelse (s. 146—71), huru representationsrätten för
när-varande praktiskt är ordnad. Ingendera af dessa förf. har räknat som
sin uppgift att framställa yrkanden för den lämpliga lösningen af ett
eller annat praktiskt fall. Fullt så neutralt har ej problemet
behandlats af engelsmannen Mairiott i hans Second Chambers
(Oxford 1910), en jämförande historisk-politisk undersökning till ledning
vid den engelska öfverhusfrågans diskuterande. Men Marriotts
granskning mynnar egentligen ut i konstaterandet af problemets ytterliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0594.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free