- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
590

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

590

DAGENS FRÅGOR

valperiod och successivt förnyande af kammaren. Påpekandet, som tål
vissa betydande modifikationerk(se artikeln Författningsfrågan i
föregående häfte af denna tidskrift) leder närmast till skärpt kritik af
reformatorernas statsklokhet och kan naturligtvis icke tagas till intäkt för
en negering af de förhållanden, som visat sig reellt mest betydelsefulla.

Med hänsyn till den just nu aktuella svenska författningsfrågan
torde de otaliga diskussionsinlägg, som dag för dag ingå i
tidningspressen, kunna förbigås; de ha ännu så länge blott verkat
förpostfäktning, hvarunder allehanda hugskott försöksvis kastats fram. Tyngre
vägande ha knappast flere af de framkomna yttrandena varit än
Rexius’ artikel i denna tidskrift (1917 h. 4), C. A. Reuterskiölds
uppsats om Förstakammarfrågan och kommunalrösträtten i
Statsvetenskaplig tidskrifts oktoberhäfte d. å. samt särskildt Haralds7 under
titeln Nyorientering sammanfattande riktlinjer för en
representationsreform (Sthlm 1917). Dessa tre inlägg söka alla en ny grund för en
lifskraftig första kammare, därest landstings- och
stadsfullmäktigeförsamlingarna genom en ingripande rösträttsändring skulle visa sig
ej längre kunna motsvara uppgiften, och samtliga komma till samma
resultat, nämligen att peka på en intresserepresentation såsom den
både principiellt och praktiskt lämpligaste. Medan Rexius därvid
nöjt sig med att allmänt anbefalla tanken på korporationsval, har
Reuterskiöld sökt visa, hvilka särskilda korporationer som lämpligen
borde bilda väljarekåren. Haralds’ riktlinjer sammanfalla delvis med
Reuterskiölds i fråga om de korporationer, som kunna användas,
men han rekommenderar dessa icke som korporationer i och för sig
utan som företrädare af det moderna samhällslifvets hufvudsakliga
verksamhetslinjer: han vill sålunda få fram en lämplig
representation för landtmannanäringar, stadsnäringar och bildningsverksamhet
samt skiljer inom de båda förra mellan företagare och anställda,
inom den sista på den högre och lägre undervisningen (kanske
riktigare den särskildt kvalificerade och den allmänna elementära). —
Ungefär åt samma håll visar K. J. Ekmans nyss utkomna Klasser
och partier i Sverige (Sthlm 1917). Den rätt vidlyftiga
framställningens tyngdpunkt ligger i försöket (s. 112—60) att analysera
samtidens klassbildningstendenser. Förf. söker uppvisa tillvaron af fyra
relativt klart skilda klasser, arbetarnes, industriens och borgarnes,
jordbrukarnes och slutligen tjänstemännens. Medan dessa inom andra
kammaren göra sig gällande rätt och slätt i mån af sin numerära
styrka, böra de i första kammaren företrädas så, att hvar och en
får ett inflytande, som motsvarar dess betydelse för samhällsarbetet.

Det kan ju ej komma i fråga att här söka sammanfatta en
diskussion, hvilken nätt och jämnt hunnit börja. Men det är icke för
mycket sagdt, att hos oss likaväl som i de andra stater, hvilka för
närvarande ha anledning att ventilera sin öfverhusfråga —
särskildt Frankrike och Preussen — tanken på intresserepresentatation
genom klassval eller korporationsval synes bli alltmera aktuell. Det
synes icke vara mot principen, som vägande anmärkningar framförts,
utan blott mot dess praktiska tillämpning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0596.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free