- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
601

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DAGENS FRÅGOR

601

anser sannolikt, ait kabinettet Borden kommer att falla och att
värnpliktslagens motståndare med sir Wilfrid Laurier i spetsen komma
att bilda den nya regeringen. Under dylika omständigheter väntas
värnpliktslagen icke bli genomförd, men man kommer att i den
utsträckning som det är möjligt utan att skada de specifikt kanadensiska
intressena stödja de allierade, dock icke genom direkt militärt
ingripande. Atlantic Monthly’s auktoritet däremot hoppas, att
värnpliktens anhängare skola afgå med segern: han räknar därvid särskildt
med de röster, som man kan vänta från de vid fronten varande
kanadensiska trupperna — dessa skola nämligen också beredas
tillfälle att utöfva sin rösträtt, ehuru visserligen ej på ort och ställe.
Att provinsen Quebec, det franska befolkningselementets sköldborg,
kommer att med alla medel, möjligen kanske med våld, motsätta
sig värnpliktens genomförande, tänker han sig som möjligt, men
enligt hans uppfattning kan motståndet aldrig i längden genomföras.
Framtiden får utvisa, hvilkendera af de bägge författarna som har
bedömt situationen riktigt. I hvarje fall kan man, redan på grundval
af hvad som i det föregående visats, vara förvissad om, att Kanadas
inrepolitiska läge ger de brittiska statsmännen ganska goda
anledningar till bekymrad eftertanke.

Norska
bekymmer oeh
svenska.

November månad har för ministären Gunnar KnucU
sen varit en bekymmersam tid. Sedan Amerika
upphört att ge exporttillåtelser och England
uppsagt branschaftalen, kunde följderna af regeringens optimistiska
lifsmedelspolitik ej längre döljas. En ransonering var oundviklig,
men ransoneringsapparaten befanns ej vara färdig, och ransonerna,
när de en gång komma, kunna ej sättas högre än till 170 gram
bröd per dag och individ, hvilket kvantum enligt uppgift i
stortinget från den 1 april 1918 kommer att nedsättas till 150 gram.
At »hårdt arbetande» skulle enligt Intelligenssedlerne medgifvas 320
gram. (Sedan detta skrifvits, bar i telegram från Kristia nia
meddelats, att ransonerna från och med nyåret fastställts till 160 gram
mjöl eller 200 gram bröd per person och dag, hvartill skulle
komma tillägg från 65 till 200 gram för kroppsarbetare.) Ransonerna
äro beräknade under förutsättning att ingen vidare spannmålsimport
kan äga rum under konsumtionsåret, men också med det
antagandet, att hela landets spannmålsskörd tages i anspråk och lojalt
utlevereras, något som från flera håll betecknats såsom en
omöjlighet i ett land med Norges glesa befolkning och svagt utvecklade
administration.

Inför detta högeligen allvarliga perspektiv, som innebar att från
en fullkomligt oreglerad lifsmedelskonsumtion sättas på lägre
portioner än i något annat land hittills, erinrade man sig de
upprepade varningar mot dröjsmål med ransoneringen, hvilka framförts
i stortinget i april, maj och juli innevarande år, men då mött
motstånd från regeringen, hvars lifsmedelsminister Odmund Vik ännu i
augusti hade utfärdat den parollen att äta så mycket magen kunde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free