Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Demokrati och storfinans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEMOKRATI OCH STORFINANS
Det har väl skorrat i öronen på oss litet hvar, när
amerikanarne med den hälsosamma och okultiverade
själfmedvetenhet, som är nationen egen, förklarat sig deltaga i kriget
hufvudsakligen i syfte att göra Europa och världen delaktiga
af den styrelseform, som detta Guds utkorade folk funnit så
välsignelsebringande för alla människor — med undantag
möjligen för de svarta i sydstaterna och de gula i Kalifornien. En
förklaring till denna missionstanke har ju kunnat finnas i
genomsnittsamerikanarens absoluta okunnighet om allt som
tilldrager och tilldragit sig utanför hans lands gränser. Men
det har ändock förefallit en smula obegripligt, att man i
trusternas och bossarnas förlofvade land skulle anse sig
särskildt skickad att såsom demokratiens och människovärdets
representant predika evangelium för den under »monarkisk
despotism» lidande mänskligheten i Europa. Orsaken härtill
behöfver emellertid alls ej ligga i skenhelighetens öfvermod.
Formens makt öfver tanken är sannerligen ingenting för
amerikanaren egendomligt; och hvad särskildt beträffar
styrelseformerna är ju svårigheten att skilja mellan sken och
verklighet af mycket gammalt datum. Motviljan mot att se
tingen sådana de äro, i stället för sådana de borde vara, är
betydligt äldre och alltjämt afgjordt starkare än sträfvandena
att komma åt verkligheten bakom formernas skymmande slöjor.
Det behöfs knappast någon Montesquieu eller Bagehot för
att skönja hurusom, samtidigt med att de demokratiska
formlerna alltmera vinna terräng, verkligheten har blifvit allt
mindre förenlig med de demokratiska idealen. Man behöfver
ju därvidlag icke tänka på bolsjevikernas inträdande på
världsarenan såsom präster i första akten och röfvare i den andra
eller på kinesernas metoder att ikläda sina urgamla politiska
fejder den mest moderna parlamentariska skrud — en syn
nästan lika uppfriskande som den mongoliske statsmannens
redingote och cylinder — utan kan hålla sig till helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:41 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1918/0007.html
