Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Demokrati och storfinans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra uttalanden af »folket i val» få statens organ att tjäna
sina intressen i en utsträckning, som kommit ärliga
demokrater att med häpnad och vrede konstatera den amerikanska
demokratiens förfall. I Frankrike ha de finansiellt-politiska
skandalerna aflöst hvarandra och blottat ett tillstånd, där
storfinansen under de demokratiska formernas skydd
behärskar staten genom press och parlament. Liknande
förhållanden har kritiken afslöjat i Italien. England har genom sin i
grunden aristokratiska författning i ovanligt stor utsträckning
alltjämt undgått dessa de demokratiska styrelseformernas
konsekvenser; men också här har det intima sambandet mellan
de demokratiska själfhärskarne och de stora ekonomiska
intressena — för att icke tala om den industrialiserade delen
af den engelska pressen — ej sällan medfört obehagliga
inblickar rörande the unseen foundations of society, när det
oförvarandes kommit i dagen. Särskildt lärorik var därvid
en kort före kriget utgifven Who’s Who in Finance, där
en angloindisk högre officer i en särskild uppslagsbok
samlade alla uppgifter han kunnat komma öfver rörande
parlamentsledamöternas styrelseledamotskap i olika bolag, framför
allt sådana som hade affärer med staten, liksom de
upplysningar Economist’s förre utgifvare F. W. Hirst lämnat (i sin
bok The Political Economy of War och annorstädes)
om rustningsindustriens förbindelser med politikens ledande
män.
Under världskriget har ju demokratien genom händelsernas
gång vuxit kanske mer än någonsin tillförne. På samma
gång har storkapitalet vunnit i inflytande dels genom statens
olika ingripanden, hvilka gynnat koncentrationen — och
hvarigenom i många fall de stora företagen helt eller delvis
tagits i det allmännas tjänst — dels därigenom att staterna
med sina hittillsvarande organ icke kunnat sköta de väldiga,
nya uppgifter, som de under krigstiden tagit på sig. Lord
Rhondda i England, Claveille i Frankrike, Walther Rathenau
i Tyskland äro några namn, som äro betecknande för denna
de normala förvaltningsorganens ersättning med
affärsvärldens spetsar.
Både demokratien och storkapitalets makt ha sålunda —
delvis i samband med hvarandra — vuxit under världskriget
genom händelsernas egen utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
