Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Demokrati och storfinans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I vårt land ha de gamla förvaltningstraditionerna länge
afväpnat såväl demokratiska som storkapitalistiska tendenser
till enskilda intressens inflytande på statens organ. Det kan
emellertid ej undgå den, som något följt den senaste tidens
utveckling, att äfven hos oss kriget härutinnan fört med sig
märkliga förändringar i de enskilda affärsintressenas
förhållande till statsarbelet.
Först och främst ha i Sverige liksom i andra länder de
uppgifter, som krigstiden fört med sig, för staten varit af så
öfverväldigande och för den gamla förvaltningen delvis
främmande natur, att tillskott i arbetskrafterna ställt sig som en
önskvärd och i många fall nödvändig sak. Det har då endast
förefallit naturligt, att man sökt detta tillskott hos
organisatörerna af vårt affärslif, så mycket mer som problemen
under kristiden varit af öfvervägande ekonomisk beskaffenhet.
Fördelarna ur effektivitetssynpunkt ha här varit påtagliga.
Men systemets afvigsidor äro icke desto mindre af
synnerligen allvarlig art och ha gjort sig mer och mer gällande, ju
längre det dragit ut på tiden för hvad man tänkt sig som ett
mera kortvarigt provisorium, och ju mera det system man
sålunda slagit in på fått breda ut sig öfver olika områden.
Det kan icke hjälpas, att man här kommit in på gungande
mark.
Till en början kan därvid icke förbises, att privata
affärsmän, som varit vana att till det yttersta arbeta för enskilda,
begränsade intressen, icke äro och knappast annat än i
undantagsfall kunna vara i besittning af vare sig den statliga
bildning och den statliga tradition, som äro nödvändiga för att en
förvaltning skall — i synnerhet i tider som dessa — leda
staten ut ur svårigheter. Dessa svårigheter äro dock i grunden
politiska, och vid deras behandling måste sålunda i främsta
rummet politisk bildning, politisk erfarenhet och politisk
instinkt — i de allra flesta fall äfven af helt annan art än den
som förvärfvas i riksdagskorridorerna — blifva
utslagsgifvande, så sant som staten dock icke har samma karaktär som
ett bolag eller en förening utan har fullkomligt väsensskilda
egenskaper och lifsvillkor. Men härtill kommer, att
affärsmannen alltid har sitt eget företags intressen att tänka på;
detta har gått honom i blodet och kan — ofta ofrivilligt —
inverka på hans sätt att se de ärenden, i hvilkas handläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
