Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Åland 1854. Af Carl Hallendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tydligt, att tillfället försatts därigenom, att Sverige under de årens
världskris afstod från annan politisk själfständighet än
möjligtvis den att nödtorftigt vara neutralt. Möjligtvis, ty i sak var
det knappast verklig neutralitet. Hvilket i sin tur måste vara
ödesdigert i det afgörande ögonblicket, då det kräfdes en oafhängig
politik.
*
Mycket talar för, att Oscar I efteråt med missmod kände, att
han låtit ett afgörande ögonblick glida sig ur händerna. Den
ifver, hvarmed han under det följande året spejade efter
alliansanbud, kontrasterar skarpt med hans stolta tillbakadragenhet
förut. Förändringen var ytterst betydelsefull, ty den förde oss
under den inhemska opinionens tryck mycket nära kriget. Den
torde ej kunna säkrare förklaras än just genom hänvisningen
till den möjlighet, som de berörda augustidagarna öppnat. I
ena eller andra formen har konungen velat vinna denna åter.
Men tillfället vände icke åter. Han kom till novembertraktaten,
hvilken i form som innehåll var öppen förolämpning mot
Ryssland, men han kom icke till att taga Ålandsfrågans lösning i
sin hand på ett sätt, som ej behöfde hazardera förbindelsen åt
öster. Och han fick nöja sig med att indirekt genom andra
utverka den förmån, hvilken han kunnat som ett minimum
kräfva.
Från då accepterade förutsättningar var Sveriges politik under
Krimkriget fullt försvarlig, och det skall icke kunna förnekas,
att konung Oscar ledde den med klokhet och diplomatisk finess.
Men — förutsättningarna voro falska i mycket. Undersökningen
däraf faller i öfrigt utanför denna studie, men en afgörande
punkt, här ofta vidrörd, må till sist yttermera understrykas.
Hela den publika diskussionen fördes, öfvervägande liksom å
västmakternas vägnar; det spordes, hvad som kunde vara dem
förmånligt, respektive oangenämt. Men därom var likväl icke
fråga för oss i första hand: oss vidkom främst, huru Sveriges
intressen bäst kunde befordras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:41 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1918/0024.html
