Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ett fritt Litauen. Af Jonas Szlupas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT FRITT LITAUEN 23
flydda storhetstid försvunno ej. Det mindre Litauen hade tagit
ledningen vid främjandet af de nationella Sträfvandena.
Dona-litii, Rhesas, Kurszatis’ arbete hade på många litauer en
upp-lifvande inverkan, ehuru författarne själfva möjligen ej varit
medvetna därom. I det större Lituauen förebådade D. Poszkas
skaldekonst, Dankantas’ historia, biskop Valanczius’ religiösa
ingifvelse kommande bättre dagar för det litauiska folkets breda
lager.
Det ryska regementets kvarnstenar söndermalde dock allt i
småsmulor. År 1861 kom lifegenskapens upphäfvande, folket
förlänades jord och gjordes oberoende af den affälliga adeln,
om det också måste betala en omåttlig afrad under 49 år. Men
snart — åren 1864 och 1865 — förbjöds det litauisk-latinska
alfabetet, och ingen bok fick tryckas med annat än det cyrilliska
alfabetet. Detta innebar äfven för det polska jagellonska idealet
verkligen en stor seger, enär många litauer därefter började
använda det polska språket och litteraturen. Litauerna
förberedde sig dock för en kamp, kampen om deras vara eller
icke vara.
Hemliga skolor och samfund för uppfostran och bildning
uppstodo, ehuru gendarmeriet höll den strängaste uppsikt.
Allmogens barn besökte ryska och tyska gymnasier, och så
småningom uppstod en klass bildade litauer, som af polackerna
utskrekos såsom »tsardömets underdåniga tjänare», »litvomaner»,
»separatister» och andra välklingande öknamn, detta under en
tid, då litauerna måste samla hela sin nationella kraft mot
tsardömets bödlar, under en tid, då litauiska böcker i
hundratusental årligen offentligen brändes af gendarmerna, då politiska
domar sände hundratals i fängelse, i landsförvisning till Sibirien
eller tvingade folk att emigrera till England eller Nordamerikas
Förenta Stater. De bildade hade hemliga samfund i alla
universitetsstäder i Ryssland såväl som i Litauen. Tidningar och
böcker trycktes i mindre Litauen (Ostpreussen) och i Amerika
samt smugglades i tysthet systematiskt till moderlandet. Också
kejsar Vilhelm II förenade sig år 1897 med tsaren i sträfvan
att undertrycka litauerna, och en rysk officer i hemlig tjänst
fick i uppdrag att spionera i Tilsit, att arrestera misstänkta
samt att taga dem med till Ryssland utan vidare formaliteter
eller besvär. Det väcktes till och med åtal i Königsberg mot
tyska undersåtar, som hade hjälpt litauerna att föra in deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
