Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ett fritt Litauen. Af Jonas Szlupas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 JONAS SZLUPAS
litteratur till moderlandet, men processen blef en stor moralisk
seger för litauerna öfver tsarens politik. Endast genom
litauer-näs ihärdighet, trohet, energi och hängifvenhet vanns slutligen
en bestående seger, som dess mer lifvade den nationella
rörelsen: den 7 maj 1904 upphäfdes förbudet mot saluhållande och
publicering af litauiska böcker.
Böcker och tidningar utkommo genast i Vilna, Riga,
Petersburg, Kannas etc., ehuru många hinder lades i vägen af
gendarmeriet. Om prof. Volters statistiska uppgifter äro trovärdiga,
skulle från det 16:de århundradet till 1904 ha publicerats endast
2,500 litauiska skrifter af olika slag, medan från 1904 till 1914
antalet tryckalster skulle hafva öfverstigit 2,660 i mer än 5
millioner exemplar — ett vittnesbörd om det lägre folkets ifver att
bilda sig och de bildades att upplysa dem.
Skolorna icke blott ökades i antal, utan rättades sedan
revolutionen 1905 bättre efter folkets praktiska behof, här och där
infördes till och med det litauiska språket. En hel del af de
hemliga samfunden uppträdde på det offentliga arbetsfältet, och
hela landet täcktes af folkbildningsföreningar (»Saule», »Szviesa»),
upprättade i en mängd afdelningar, och hundratals skolor,
nykterhetsföreningar, sångföreningar och teatersamfund, ekonomiska
och kooperativa föreningar, bankinrättningar m. m. De litauiska
sällskapen för vetenskap och konst upprättades år 1907. Den
nationella universitetsrörelsen växte, till och med duman vågade
understödja krafvet, men anslaget utbetalades aldrig af
regeringen. Detta var ju ganska naturligt, när den ryska regeringen
hade för afsikt att nyttja till och med det nu pågående krigets
fasor för att lättare kunna russificera den litauiska rasen; folket
tvingades med våld att öfvergifva sitt land före den tyska
arméns offensiv och skickades till Sibiriens tundror och grufvor
för att aflösa de kinesiska kulierna! Och det var meningen att
efter kriget låta ryska bönder från de inre provinserna i
Ryssland slå sig ned i de öfvergifna hemmen för att på detta sätt
genomföra en rysk kolonisering af Litauen. Hvilken djäfvulsk
politik!
Sedan kriget brutit ut, höllo litauerna i Förenta Staterna —
där finnas omkring 850,000 litauer — möten och bildade genast
understödsfonder för de nödlidande i kriget, förutom de två
frihetsfonderna för främjandet af moderlandets befrielse. Spors-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
