- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Åttonde årgången. 1918 /
25

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ett fritt Litauen. Af Jonas Szlupas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT FRITT LITAUEN 25

målet om Litauens själfständighet föredrogs äfven inför
amerikanska kongressens utrikesutskott den 23 februari 1916, till
hvilket ett betänkande inlämnades från de amerikanska litauern a
och som inflöt i kongressens tryckta förhandlingar. I Ryssland
bildades äfven en centralkommitté år 1915, som började med 65
rubel och slutade med 143/2 millioner i november 1917. Möten i
Amerika och Ryssland antogo resolutioner, som gingo ut på att
moderlandet, som utstått sådana förskräckliga lidanden vid
evakueringar och utskrifningar och därjämte utgjort krigsskådeplats^
icke kunde godtgöras på annat sätt än genom att tillerkännas
själfständighet. Konferenser i Schweiz, Haag och Stockholm ha
framställt samma kraf. En konferens i Vilna den 18—22 september
1917 uttryckte det ockuperade Litauens fordringar i otvetydiga
ordalag; den kräfde Litauens frihet och suveränitet. Det kan
numera icke vara något tvifvel om det litauiska folkets
önske-mål. Litauerna över hela världen fordra ingenting mindre äii
den litauiska nationens själfständighet och suveränitet. De
krigförande nationernas regeringar ha allmänt framställt de förtryckta
mindre nationernas befrielse såsom sina krigsmål — officiella
löften, som icke kunna annat än stärka den ställning det
litauiska folket intagit.

Sina fordringar på själfständighet grunda litauerna på följande
omständigheter.

Landets geografiska läge är utmärkt: det finns stora floder och
en mängd sjöar, hvarjämte landet gränsar till Östersjön; i Litauen
och Lettland äro Memels, Libaus, Windaus och Rigas hamnar
belägna. Dessa naturliga förutsättningar äro tillräckliga att skapa
en lifskraftig nation. Landets utsträckning är icke stor, men
detta är oväsentligt. Små länder sådana som antikens Grekland,.
Venedig, Genua, Holland, Schweiz, Danmark och Norge ha i
kulturellt afseende hört till världens främsta. Den litauiska
rasen har riktat världen med sådana män som Kopernikus, Kant,
Mickiewicz, Kosciuszko och många andra. Det är ett
jordbrukande land; men Litauen har äfven möjligheter till inhemsk
industri och handel. Om det än råder brist på järn och kol,
finnes i stället en myckenhet gips, olika slags leror, salt,
bärnsten, torf, skogar och andra naturliga rikedomar.

1 Rörande de litauiska naturrikedomarnas förstöring under kriget, se
I)as-Lä n d ober Ost och La Lithuanie sons la Botte ai lem ande af Af. ^a~
(jana (1917).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1918/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free