Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ett fritt Litauen. Af Jonas Szlupas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det saknas icke bildade att sköta förvaltning,
undervisnings- och andra kulturella anstalter. Efter att hafva kämpat igenom
det ryska tsardömets helvete, finnes det dock icke mindre än
7,000 personer af båda könen med högre utbildning, och ehuru
den gamla regimen tvingade våra bildade söner och döttrar att
slå sig ned öfver hela Ryssland, äro dock de flesta villiga att,
sedan krigets stormar lagt sig, återvända och arbeta för
nationens och mänsklighetens välfärd. Ehuru litauerna utgjorde 1/35
af Rysslands befolkning, voro icke mindre än 5 % af Rysslands
läkare litauer. Öfverallt i Sibirien, Kaukasus, Turkestan och det
egentliga Ryssland äro skingrade lärare och
universitetsprofessorer, jurister, ingeniörer, kemister, apotekare o. s. v. Det litauiska
prästerskapet verkar bland de romerska katolikerna i Litauen
och Ryssland samt delvis till och med i Polen. I ämbetsverken,
inom skogsbruket, i telegrafverket, armén och flottan påträffar
man ständigt bildade litauer öfver hela Ryssland. Ryktbara och
aktade män inom vetenskap, litteratur och konst fattas ej heller;
det torde vara tillräckligt att nämna sådana namn inom vår
generation som Girstautas, Jaunius, Czurlonis, Jurgis-Baltruszaitis
m. fl. Till och med enligt den ryska statistiken af år 1910
intaga litauerna i fråga om allmän bildning en rangplats, och
detta ehuru deras skolor och litteratur legat under regeringens
bann: under det bland finländare, ester och letter 85 %, 80 %
och 71 % kunna läsa och skrifva, uppvisa litauerna 52 %,
polackerna 33 % och ryssarna 16—22 %. Ehuru den allmänna
anarkien under den ryska revolutionen icke kunnat annat än
smitta af sig i Litauen, i all synnerhet när man tänker på den långa
perioden af förtryck under tsarväldet och det pågående krigets
fasor, äro litauerna dock i allmänhet alltjämt ett arbetsamt,
stillsamt och laglydigt folk. Våra arbetare i främmande länder ha,
ehuru de utvandrat utan kunskap om det utländska språket
samt utan att kunna något yrke, visat sig vara duktiga och
skickliga samt eftersökta af arbetsgifvarne; många ha samlat
förmögenhet och erhållit framstående poster inom näringslifvet. De
äro af naturen allvarliga, gästfria och pålitliga; de äro snarare
idealister och optimister än materialister och pessimister. När
litauerna blifva själfständiga, skola de än mer lägga sig vinn om
sin utbildning och utkomst; de komma att sakna såväl tid som
böjelse att reta sina grannar och störa den europeiska freden så
som Balkanfolken gjort. Deras önskemål var och är — frihet:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
