Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Några drag ur den estländska själfständighetstankens utvecklingshistoria. Af Estonus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 DEN ESTLÄNDSKA SJÄLFSTÄND1GHETSTANKEN
en afgjord seger; den hade från första början två tredjedels
majoritet. Största förlusten hade de moderata estniska
partierna lidit.
Krigshändelserna medförde i slutet af september Rigas
eröfring. Därmed ryckte faran närmare. Den 7 september
förklarade landtdagen officiellt, att det vore det estniska folkets plikt
att under alla omständigheter stanna i landet och vid ett
eventuellt fredsslut göra sig gällande hos de makter, som hade att
träffa afgörande ö f ner landets framtid.
För att förstå delta beslut måste man draga sig till minnes,
att efter det tyska utfallet från Riga tygellösa ryska trupper på ett
förfärligt sätt hade härjat landet både i närheten af den
syd-livländska fronten, i det öfriga Livland och i västra och norra
Estland. Det råa öfvermodet förstörde och förintade, där det
skulle ha beskyddat. Estländska bönder och tyska godsägare
drabbades lika af excesserna. Det är bekant, att den livländske
landtmarskalken baron Pilar ansikte mot ansikte med denna
situation vände sig till Kerenskij och uppfordrade honom att
i kraft af sitt ämbete inskrida mot dylika fasor. Utan
resultat! Tillståndet blef till den grad outhärdligt, att den
estniska landtdagen utfärdade ett upprop till Finland med bön om
hjälp, något som naturligtvis icke kunde ha annat än en rent
moralisk effekt. De nybildade estniska regementena, som ju
hade uppsatts i syfte att tjäna såsom skyddstrupper i just sådana
fall som detta, skickades delvis till fronten, där de ställdes på
föga gynnsamma poster (Mohn).
Allt delta förde till beslutet att genom en afgörande aktion
ställa saker och ting på en fast basis, så mycket mer som den
sedan så lång tid planerade allryska konstituerande församlingen
syntes uppskjuten till ett allt aflägsnare fjärran. Den estniska
landtdagen, som sedan sommaren med vissa afbrott haft
dagliga sammanträden, samlades den 15 (28) november till en
historisk session, hvarvid Estlands själfständighet i högtidliga
former proklamerades.
Efter väckt förslag af ett nybildadt »de äldstes råd» beslöts:
1. För skapandet af en demokratisk och suverän regering i
Estland och för att afgöra andra frågor bör en konstituerande
estnisk församling inkallas.
2. Vallagen är densamma, som gäller för den allryska kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
