Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Bolsjevikernas väg till makten. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att revidera sina krigsmål och inleda fredsunderhandlingar.
Resolutionen betydde, att interimregeringen för sin maktlöshet
i fredsfrågan öfvergifvits äfven af mensjevikernas och
socialrevolutionärernas flertal. Förparlamentets ledare (Avksentjev,
Dan, Gotz och Skobelev) sökte emellertid i det längsta förmå
regeringen att själf — efter ny rekonstruktion — gå i spetsen
vid förverkligandet af programmet »fred och jord» i stället för
att ge bolsjevikerna monopol på dessa populära programkraf
och därmed frammana inbördeskriget. Kerenskij trodde sig
emellertid disponera tillräckligt med trupper för att kunna
undertrycka bolsjevikupproret. Onsdagen visade lösligheten af
dessa hans förhoppningar. Bolsjevikerna bemäktigade sig utan
allvarliga strider större delen af staden, »den förgäfves
efterspanade statsförbrytaren Uljanov-Lenin» framträdde öppet i
Petrograds sovjet, som under Trotskijs presidium nyss förut
förklarat interimregeringen afsatt och förparlamentet upplöst,
bolsjevikernas arbetar- och soldatrådskongress konstituerade sig och
proklamerade efter ett nattligt möte på morgonen den 8
november bl. a., att »all makt tillhör arbetar- och soldatråden».
Samma natt hade Vinterpalatset, där ministärens flesta
medlemmar voro samlade, intagits af bolsjeviktrupper med understöd
från tillkallade lätta krigsfartyg, och Kerenskij, som redan
onsdag morgon lämnat Petrograd för att från militärlägren i
omnejden skaffa militärhjälp, fick nu öfvertaga Lenins roll som
efterspanad statsförbrytare. Redan fredagen den 9 november
utsände socialistkongressen sitt förslag om omedelbar fred utan
annexioner och kontributioner, vapenstillestånd för
fredsunderhandlingar, de hemliga traktaternas kasserande och
offentliggörande snarast möjligt af alla aftal, som »godkänts eller
afslutats af storgodsägarnas och kapitalisternas regering».
Bolsjevikerna kunde börja i regeringshandlingar omsätta Lenins
programuttalanden från Zürichtiden.
Deras seger var visserligen en öfverrumpling och deras
maktställning ytterst prekär, men äfven om de skulle visa sig vara
allenast »böljans skum», så är dock den fredsbölja därunder,
som hittills uppburit dem, en desto varaktigare faktor i den
ryska revolutionens utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
