Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 16. 1. 1918 - Den tyska nationalekonomien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 DAGENS FKAGOH
ha gått i sin graf. Därvid får man emellertid alldeles lämna
Böhni-Bawerks namn åsido, ty han tillhör vetenskapligt sedt en annan värld
än de öfriga, med en ledande ställning i hela den internationella, ej
minst amerikanska, teoretiska forskningen. De öfriga bilda däremot
med alla individuella olikheter obestridligen en helhet, de företråda
ett gemensamt, afslutadt skede.
Den första iakttagelse man kommer till vid betraktande af dessa
lärda, flitiga, energiska och talföra tyska vetenskapsmän är, att de
trots allt uträttat förvånande litet för sin vetenskap i egentlig mening.
jå, att man kan sätta i fråga, om de ej i detta hänseende gjort mer
skada än gagn. Af ovilja mot det anti-stalliga, morallösa och osociala
i den klassiska, engelska nationalekonomien, som alldeles oberoende
af sina praktiskt ekonomiska kraf utgjorde och än i dag utgör den
enda stommen till en sammanhängande föreställning om de ekonomiska
företeelserna, föranleddes de att kasta öfver bord nästan allt hvad
ekonomisk teori heter och ha därför ett drygt ansvar för spridningen
af den begreppsförvirring på det ekonomiska området, som vållat så
mycket ohägn under den senaste mansåldern. Särskildt gäller detta
Schmoller, i hvilkens otaliga skrifter man förgäfves torde få söka en
klar föreställning om de grundläggande ekonomiska fenomenen och
som icke minst i detta hänseende bildat skola bland sitt eget lands
yngre vetenskapsmän. Utan att först ha klargjort för sig de teore
tiska sammanhangen har man kastat sig öfver studiet af själfva de
yttre ekonomiska företeelserna och därvid samlat ett enormt och
delvis rycket intressant material; men resultatet har endast alltför
tydligt bekräftat den tidigare erfarenheten, att ekonomiska fakta, som
ej utväljas, sofras och ordnas med ledning af en riktig
föreställning om de inre sammanhangen, endast verka förvirring och kaos
samt alltså äro odugliga som grundval för vetenskapliga resultat. Sin
egentliga vetenskapliga betydelse i positiv riktning har nog hela denna
skola haft på de närgränsande forskningsområdena, historia, särskildt
ekonomisk historia, samt politik, statsfilosofi och psykologi; och
exempelvis Sch mollers Grundriss der Allgemeinen
Yolkswirtschafts-lehre är ett ganska enastående monument af lärdom beträffande de
stora socialhisloriska utvecklingslinjerna. Men genom att ständigt
fördjupa sig i dessa förutsättningar för och gränsområden till
nationalekonomien ha de tyska vetenskapsmännen faktiskt i hufvudsak
af-skurit sig från insikt i de ekonomiska problemen själfva; det faktum,
att nationalekonomi hvarken är historia, politik eller filosofi utan
något för sig själft, som måste studeras efter sina egna metoder, har
aldrig i praktiken gått upp för dem.
Under det senaste årtiondet har man visserligen allmänt i Tyskland
kommit ifrån det förakt för ekonomisk teori, som Schmoller och
hans närmaste anhängare företrädt; men det är tyvärr mycket långt
ifrån, att den skada de vållat därmed skulle vara öfvervunnen. Ty
i saknad af all vetenskaplig tradition på detta område göra dessa
nya teoretiker ett alldeles yrvaket intryck, och deras diskussion af
problemen saknar därför i centrala punkter stadga och konsekvens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
