Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Klassförhållandena, socialismen och de ryska krafternas spel i Finland. Af Rolf Pipping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KLASSFÖRHÅLLANDENA, SOCIALISMEN
OCH DE RYSKA KRAFTERNAS
SPEL I FINLAND
AF FIL. MAG. ROLF PIPPING
Den nu pågående krisen i Finland, med dess samverkan af
ryssar och inhemska rebeller i strid mot riket och dess lagliga
öfverhet, måste ses mot bakgrunden af det finländska samhällets
historiska utveckling särskildt i afseende å dess sociala struktur
och dess förhållande till Ryssland. I dagspressens diskussioner
ha dessa synpunkter alltför litet beaktats, hvarför också det
verkliga stridsläget af mången missuppfattats. Här nedan skola några
antydningar göras, som möjligen kvinna bidraga till att förklara
konfliktens uppkomst.
Det Finland, som framgick ur Fredrikshamnsfreden, var till
hela sin byggnad ett svenskt samhälle, endast armare än Sverige
både kulturellt och materiellt. Språk- och rasskillnaden spelade
för hundra år sedan ingen roll. Den sociala strukturen afvek
blott så till vida från förhållandena i Sverige, som den
finländska öfverklassen var numeriskt svagare i förhållande till
underklassen. Men denna öfverklass med sin svenska bildning kom
genom omständigheternas makt att trots sin fåtalighet under hela
1800-talet sätta sin prägel på Finlands historia, både politiskt,
socialt och kulturellt. Fram till det gångna seklets midt styrdes
Finland helt och hållet byråkratiskt. De finländska
ämbetsmännen hade svensk styrelsetradition och rättsuppfattning i blodet,
och sålunda hölls det gamla svenska samhället upprätt. När
ståndslandtdagarna infördes, förändrades förhållandena icke
mycket, ty dels hörde de ledande männen i representationen till
samma kretsar som ämbetsmännen, och dels voro de utgångna
ur städernas svenska borgerskap, som till hela sin uppfattning
stod ämbetsmannaklassen nära. De nya strömningar, som under
1800-talet genomsyrade det gamla samhället, upptogos af de
traditionsbärande elementen, hvilkas ledande ställning sålunda kunde
förblifva obruten. Patriotismen i Runebergs och Snellmans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:41 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1918/0095.html
