Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Östliga inflytelser i svensk konst. Af Johnny Roosval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖSTLIGA INFLYTELSER I SVENSK KONST
111
formen med af små rundbågiga arkader genombruten sarg.
Den naturligaste förklaringen är väl att den gotiska
Skepptuna-målaren kopierat schema och accessoirer från en äldre
bysanti-niserande målning, kanske i samma kyrka, i någon då
kvarstående del från en äldre byggnadsperiod.
Ett annat exempel på bysantinska smådrags sega kvarlefvande
är dräktdetaljen tablionum. Arne nämner den med rätta inför
Gardes helgon. Det är en
trapets-formad bröstbesättning å ena
mantelbården känd från den
kejserliga statsdräkten. Detta
tablionurn återfinnes ännu på
Gotland under 1300-talet bland
stenfigurerna i Stånga-portalen,
där en tjänarinna i »Flykten till
Egypten», prydes af denna
kejserliga utsmyckelse.
Förklaringen ligger i den bysantinska
urtypen för framställningen,
hvaruti en ängel, för hvilken den
praktfulla hofdräkten är
naturlig, uppträder som tjänare. Detta
och dylika smådrag i
figurkonsten äro dock enstaka
kuriositeter. Starkare fortlefver genom
hela medeltiden ett orientaliskt
drag i vår ornamentik, en
benägenhet för geometrisering, för palmett- och kandelabefformiga
ombildningar af de från mellersta och södra Europa komna
vegetabiliska motiven. Det ligger en själfständig kraft i detta
egenmäktiga uppträdande gentemot den mäktiga europeiska
gotiken, en kraft som i regel med bitter orätt har uppfattats som
en svaghet, en »oförmåga att följa med de stora europeiska
rörelserna». Det är en sådan förryckt uppfattning af våra
medeltida konstföreteelser som har suttit som en plugg i vägen för
svensk konsthistorisk forskning.
Den sympati hvarmed Sverige på folkvandrings-, vikinga- och
tidig kristen tid mottog de östliga motiven, visas bäst af dessas
kraft att kvarlefva med egna organismers lif under tiden 1200
—1500. Under dessa sekel finnas nämligen veterligen inga
vä-8. Svensk Tidskrift 1918.
(Fölo föi f j
FLYKTEN TILL EGYPTEN. KAPITÄLRELIEH
I STÅNGA KYRKAS PORTAL, GOTLAND,
I :! O O-TALET. TJÄNARINNAN BÄR EN
B YS ANTIN S K D R A KTDETAL.1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
