Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Östliga inflytelser i svensk konst. Af Johnny Roosval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter Finlands förlust i bitterhet envisats att vända hufvudet
åt ett annat håll bara för att slippa se. Det bör tilläggas, att
det svenska storhetstidsintresset för Ryssland aldrig gällde
konsten som sådan. Ikonerna uppfattades som kuriositeter, icke
som konstverk. Däremot är det för vår tid, som börjar få en
vidare konsthistorisk horisont, högst intressant att genom
material i egna samlingar lära känna det ryska, egendomligt
bysantiniserande ikonmåleriet på 1600-talet.
Till att bota ett ingrodt oförnuft är Arnes bok som sagdt
ett medel. Men dess författare har också andra mål. I sitt
företal nämner han om ett förslag, som han redan tidigare
framlagt inför Konsthistoriska sällskapet: stiftandet af ett svenskt
institut i Ryssland, hälst i Moskva, efter mönster af tyska eller
franska arkeologiska institut i Athen, men med en något
vidsträcktare arbetsplan. Jag tror icke, att någon svensk arkeolog,
konsthistoriker eller historiker skulle neka sin gillande
anslutning till en sådan plan. Det behöfver icke närmare skildras,
huru nyttigt ett dylikt institut med en duktig föreståndare skulle
vara för hvarje svensk forskare, som sökte sin väg i Ryssland.
Men Arne har säkert äfven tänkt sig att blotta existensen af
institutet skulle verka stimulerande för både ryssars och
svenskars svensk-ryska studier och i allmänhet för återknytandet af
ömsesidig kunskap om de båda länderna. Han har rätt, och
hans plan bör stödjas. Det borde icke vara omöjligt att i
dessa tider, då inom finansens värld de östliga förbindelserna
äro så uppmärksammade, också kunna finna ett snabbt
understöd för planens förverkligande. Det riktigaste vore
naturligtvis att staten instiftade och finansierade institutet. Huru
som hälst borde alla förberedelser vara gjorda och föreståndare
för viss period utsedd, så att, när lugnare förhållanden i
Ryssland inträda, det svenska vetenskapliga institutet i Moskva
omedelbart kunde träda i verksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
