Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 5. 3. 1918 - Kinas siste store mandarin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 DAGENS FRÅGOR
att handskas med världsomspännande eller fjärranliggande politiska
problem och med personligheter af helt annat kynne än västerlandets,
rasens intuitiva, ofta kanske aldrig klart medvetna förmåga att bedöma
de psykologiska faktorerna hos nationer, som i läggning och
åskådning äro dem främmande, ha, synes det, gifvit engelsmännen, all
in-sularitet till trots, större betingelser att intränga i och förstå statsmän
af .en annan typ än dem västerlandets statslif frambringar; insätta
dem i deras rätta miljö; bedöma dem efter deras verkliga
förutsättningar; värdesätta deras insats i deras eget lands och i det
internationella statssamfundets utveckling. Det lönar därför väl mödan att
taga kännedom om hvad engelska pionjärer i aflägsna länder ha att
förtälja om de riken de varit med om att utforska eller infoga i
den västerländska civilisationen, de furstar och statsmän som deras
verksamhet gifvit dem tillfälle att lära känna. Gromers magistrala
teckningar af det moderna Egypten och dess härskare intaga i denna
litteratur ett hedersrum. Men där bredvid finnas många dii minores;
bland dem är äfven författaren till ofvan nämnda teckning af det
nutida Kinas mest betydande statsman.
Bland har bakom sig flere förtjänstfulla arbeten inom Kinas
moderna historia. Här skall först och främst erinras om hans
tillsammans med Backhouse utgifna, äfven till svenska öfversatta teckning af
änkekejsarinnan Tsu Hsi’s demoniska gestalt (1910). Senare ha
utkommit flere betydelsefulla arbeten af hans hand, såsom Recent
Events and Present Politics in China (1912) och Annals and Memoirs
of the Court of Peking (1913, äfven detta arbete utgifvet tillsammans
med Backhouse). Författarens verksamhet i Kina har gifvit honom en
grundlig inblick i det tusenåriga rikets alla förhållanden, en skarp
blick för alla dess ålderdomsskröpligheter, för de ödesdigra
verkningarna af det unga västerländska vinets tappning på de gamla
orientaliska läglarna, men tillika en oförbehållsam beundran för
fastheten i den kinesiska odlingens moraliska underlag, i de nedärfda
traditionernas underbara makt öfver sinnena och utomordentliga
förmåga att under alla påfrestningar behålla den. Biands bok om Li
Hung Chang är i själfva verket en framställning af kampen emellan
det gamla Kina och den framstormande västerländska kulturen, om
en stark viljas och ett klart hufvuds patetiska försök att förena det
oförenliga, att styra det af ålder illa åtgångna, men i all sin
skröplighet dock imponerande kinesiska statsskeppet fram mellan den
moderna storpolitikens bränningar.
Såsom motto på Biands teckning af Li Hung Chang skulle man
kunna sätta det gamla ordstäfvet: »I de blindas rike är den enögde
kung» —den engelske författarens egen formulering öfverensstämmer
bokstafligen med det svenska ordspråket. Den kinesiske statsmannen
är och förblir mandarinen; det är i själfva verket nyckeln till den rätta
uppfattningen af hans person och hans lifsverk. Åter och åter
understrykes, hur fast rotad han är i den gamla kinesiska miljön, huru
genomträngd af den kinesiska byråkratiens traditioner: den ensidigt
klassiskt-litterära och kailigrafiska bildningen, den djupt korrumpe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
