Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 5. 3. 1918 - Svensk-amerikanska bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 143
ling, afsvenskning och amerikanisering under skiftande ekonomiska
och sociala förhållanden, dess delaktighet af en ny kultur samt dess
inordnande i det amerikanska samhället och dettas olika skikt ha
ännu inte blifvit föremål för någon, så långt som möjligt
helhets-famnande framställning. Vi ha talrika skildringar af det svenska
Amerika — deras värde är ytterst skiftande. Allt för ofta ha dessa
skildringar behärskats af frågan: hur ha de utflyttade och deras
barn det ställdt med hänsyn till mat och kläder, hus och hem? Allt
för sällan ha de präglats af syftet att teckna den nationella
utveckling och omdaning denna befolkningsgrupp undergår.
Naturligtvis ha i denna litteratur framskymtat mångfaldiga smådrag
som förtälja, hur hos hundratusentals svenskfödda och
hundratusentals af deras barn de specifikt svenska karaktärs- och kulturdragen
allt mer utplånas för att ersättas af amerikanska sådana. Alla veta
vi — eller böra åtminstone veta — att den yankeenationalitet, som
alltifrån kolonialtiden och fram till ett stycke efter inbördeskriget
utdanat sig och antagit en i öfverraskande grad helgjuten stämpel,
tillhörde samma icke blott människo- utan också folkras som vi.
Det var en germansk nationalitet, fastän med afsevärda andra
rasinslag, framför allt alpina. Med denna nationalitet ha bortåt en
million svenska emigranter förenat sig. De kommo dit bort med
ett tungomål, starkt befryndadt med det engelska; med en religion,
som i sina protestantiska hufvuddrag öfverensstämde med den
bekännelse, hvilken omfattades af anglosachsarnas ras och
yankee-befolkningens stora flertal. De kommo med en benägenhet för och
en fömåga af anpassning, som torde öfverträffa hvad andra
europeiska nationaliteter i det hänseendet kunna förete. Och här ute ha
de gifvit ett rent af förvånande vittnesbörd om den roll tendensen till
imitation spelar för hvad Bagehot kallat »nation-making».
Kvantitativt betyder ju denna befolkningsgrupp ej så mycket,
kvalitativt betyder den mera – så långt det gäller dess bedömande från
amerikansk synpunkt. Från svensk synpunkt rör det sig däremot
om bortåt en tredjedel af hela vårt lands nuvarande invånarantal.
Detta vårt folk inom yankeerepubliken har nyligen skildrats af en
man, hvilken i många afseenden äger stora förutsättningar för
uppgiften. I ett 450 sidor starkt, rikt illustreradt arbete har Ernsl
Skar-stedt sökt ge oss den länge efterlängtade skildringen under titeln
Svensk-amerikanska folket i hälg och socken (Sthlm, Björck
o. Börjesson, 1917, pris 11 kr.).
Författaren är en af den svensk-amerikanska publicitetens mest
intressanta personligheter. Som dotterson af Pehr Wieselgren och
son till professor Skarstedt i Lund har han ju betydande litterära
och vetenskapliga traditioner från sitt hemland, hvarest han åtnjutit
en grundlig humanistisk och teknologisk utbildning. Med en radikal
individualism, som ännu kastar några stänk af kuriositet öfver
personligheten, har han haft stora betingelser att älska, förstå och lefva
sig in i amerikanskt folklynne och yankeekultur. Nära fyrtio år har
han tillbragt i sitt nya land; under en stor del af denna tid har
10. Svensk Tidskrift 1918.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
