Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 5. 3. 1918 - Arbeterskornas lefnadsförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 145
inblick i de kvinnliga arbeterskornas arbets- och lefnadsförhållanden;
och en sådan inblick erbjuder Gerda Meyersons nya bok
Arbeterskornas värld (Sthlm, Geber 1917, 3:50 kr.) Den är ingen
vetenskaplig undersökning, utan närmast en samling intryck, som
också undertiteln »studier och erfarenheter» anger; men
författarinnan har under tjugutvå år stått i ständig personlig beröring med
representanter för olika kvinnliga yrkesgrupper — fabriksarbeterskor
af alla slag, bokbinderskor, typografer, sömmerskor och
hemarbe-terskor — och hon har kommit i tillfälle att få se en hel del saker
mera inifrån än som eljest i allmänhet kommer på vanliga människors
lott. Hon har alltså icke blott gått i fabrikerna och sett de unga
arbeterskorna vid maskinerna, satt sig in i deras arbete och
lönevillkor, talat vid arbetsgifvare och förmän och plockat ihop alla
smådrag hon kunnat få tag i; utan hon har också förvärfvat en ingående
kännedom om deras hemlif och lefnadsvanor, har fått dem att berätta
hur de använda sina pengar och kan t. o. m. lämna utdrag ur deras
hushållsböcker. Det finns nämligen arbeterskor, som föra sådana!
Denna del af boken (kapitlet Hur man reder sig med förtjänsten)
är måhända den intressantaste; och ehuru man måste säga sig, att
bilden blir ensidig, enär det endast är den moraliska eliten af
arbeterskorna, som föra bok öfver sina utgifter, är det ändå roligt att
kunna ställa upp en motbild till den eljest gängse föreställningen om
den unga, slarfviga fabriksflickan, som »bor hemma», låter sin mor
sy och laga åt sig och använder alla sina slantar till grannlåt. Vid
denna senare typ rör fröken Meyerson med skäligen lätt hand. — De
båda något större lefnadsundersökningar fröken Meyerson gjort datera
sig dels från tiden före kriget (1904), dels från september 1916; men
enstaka uppgifter omfatta en så sen tidpunkt som första kvartalet af
1917. För 10 å 12 år sedan kände en själfförsörjande arbeterska ännu
lefva någorlunda bekymmerfritt på 2 kronor om dagen och
nödtorftigt krångla sig fråm på betydligt mindre. Att däremot, som en
nittonårig fabrikssömmerska måste göra, existera på 6:50 i veckan,
kan nog äfven för denna tid betraktas som ett verkligt konststycke.
Men hennes hyra var billig — 5 kronor i månaden — för hvilken
summa hon fick ligga på ett sofflock i ett öfverfylldt rum;
morgonkaffet ingick i hyran. För middagen (en rätt mat) betalade hon 25
öre, för frukost och kvällsvard under hela veckan sammanlagdt 1: 50.
Hon hade då ett par kronor öfver till öfriga utgifter, och det gick,
därför att det var första året hon var ute och hon ännu hade kvar
de kläder hon haft med hemifrån. — I september 1916 ha ju
lefnads-kostnaderna stigit betydligt. De flesta af de 62 arbeterskor fröken
Meyersons undersökning då omfattade gåfvo ut 8—10 kronor i veckan
för mat, under det medeltalet af arbetsförtjänsten ej var mer än 15: 55
per vecka. Sedan ha ju många af dem fått dyrtidstillägg, men detta
uppgår för en stor del ej till mer än 50 å 70 öre i veckan. — En
verkligt lärorik, för att ej säga uppbygglig undersökning är den, som
berör två medelålders systrar, fabrikssömmerskor, som ha eget
hushåll tillsammans och förtjäna 70 å 75 kronor hvar i månaden, Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
