Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 5. 3. 1918 - Arbeterskornas lefnadsförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 DAGENS FRÅGOR
undersökning omfattar både 1916 och första kvartalet af 1917, således
den verkliga dyrtiden, och är full af detaljer. Den sammanlagda
utgiften för mat åt båda systrarna utgiorde för mars 1917, den sista
månad undersökningen omfattar, kronor 63: 85; de lagade då all mat
och bakade allt bröd hemma. Hyran var billig (17: 50 i månaden^
därför att de hade förmånen bo i ett bostadsföreningshus. Till
kläder använde de mycket litet. Då den ena systern för året 1916 haft
en sammanlagd utgift för kläder af kronor 45: 60, ursäktar hon sig i
en särskild anteckning för »den stora utgiften» med att hon köpt en
dräkt och en mössa som skulle räcka flera år. Flera smådrag i dessa
systrars hushållskonto lämna utom tvifvel, att deras kulturstandard
är högre än flertalet af deras medsystrars. De hålla egen tidning,
betala brandförsäkrings- och sjukkasseafgifter och ha ett särskildt
konto för underhåll af sina föräldrars grafvar. Enligt uppgift af förf.
som känt dem länge, kunna de både lägga af af sina inkomster och
äfven ibland vid behof bistå en nödställd kamrat.
En månadsinkomst på 75 kronor måste emellertid betraktas som
relativt god; de flesta komma icke så högt. I kapitlet Lone- och
arbetsförhållanden lämnar fröken Meyerson siffror för en del yrken.
En kår, som hon där icke nämner, men sorn oftast har uselt betaldt,
är butiksbiträdena. Det uppges sålunda med anspråk på
tillförlitlighet, att vid ett af våra största varuhus begynnelselönen ännu är 40
kronor i månaden och fri lunch. Och då fordras det, att biträdena
skola vara välklädda i svart, och omsorgsfullt kammade. På en
sådan lön kan ingen flicka, som ej har föräldrahem, existera —
anständigt. Vid ett annat stort varuhus betalades enligt uppgift förra
vintern åt konfektionssömmerskorna 40 öre per styck i sömlön för
en sidenunderkjol.
Hemarbeterskorna ha alltid legat fröken Meyerson särskildt om
hjärtat, och det var hon, som på sin tid ledde den undersökning,
som föregick 1907 års hemarbetsutställning, samt ordnade denna.
Sina erfarenheter från den tiden framlägger hon i ett särskildt kapitel.
Siffrorna äro nu gamla, men hon supplerar dem med nya, hämtade
ur K. Socialstyrelsens genom dr M. Marcus utförda undersökning.
Och frågan är ännu lika aktuell, ty hemarbeterskorna äro alltjämt
de sämst betalda af alla och deras löneproblem fortfarande olöst.
Af särskildt intresse är den undersökning af hemarbetet i
Boråstrakten, som fröken Meyerson gjorde sommaren 1906 vid en personlig
rundresa där nere.
»Arbeterskornas värld», som innehåller mycket annat och närmast
kan betraktas som en liten populär uppslagsbok i fråga om
arbe-terskornas lefnadsförhållanden, är flärdlöst skrifven, utan anspråk,
med sympati för ämnet, men utan sentimentalitet. Den är ingen
tendentiös svartmålning, tvärtom framhåller den öfverallt de
förbättringar, som blifvit gjorda, och äfven de fördomar och fel hos
arbe-terskorna själfva, som lägga hinder i vägen för ett höjande af deras
ställning. Men nog får man ett intryck af, att kvinnoarbetet ännu
är bra dåligt lönadt, äfven inom de yrken som alltid varit kvinnliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
