Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Sverige och Finland. Af Rolf Pipping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hälsas med glädje af Sverige. Så t. ex. vore Östkarelens
införlifvande med Finland en vinst också för Sverige, ty därmed
skulle de ryska positionerna trängas ytterligare tillbaka. Man
skall vara mycket naiv för att tro, att icke den ryska faran för
Norden skall återuppstå ur de östliga omstörtningarnas kaos.
Och framför allt må det betonas, att ett starkt och
själfmedvetet Finland skall bli mindre beroende af Tyskland. Det ligger
både i Sveriges och Finlands intresse, att detta beroende icke
varder öfvermäktigt. Men ju kyligare Sverige kommer att
förhålla sig mot Finland, desto svårare blir det för Finland att
häfda sin själfständighet gentemot Tyskland. Ju starkare
Finlands samkänsla med Sverige och Norden i öfrigt kan bli, desto
frimodigare skall Finland kunna uppträda mot sin mäktiga
beskyddare. I den mån Sverige och Finland närma sig
hvarandra, kunna båda upprätthålla ett godt förhållande till
Tyskland utan att öfverflyglas af dess makt. Och den saken är ju
ett svenskt intresse likaväl som ett finländskt. Denna synpunkt
borde därför hållas i sikte både för svensk och finländsk
utrikespolitik.
Frågan om förhållandet mellan Sverige och Finland är ej
uttömd med en hänvisning till gemensamma politiska intressen
af det slag, som kunna finnas mellan hvilka två länder som helst.
Finland är dock ett gammalt svenskt land, och det är ingalunda
endast dess minoritet af svenskar, som bär vittne därom. Det
är ett historiskt faktum, som icke förlorat sin betydelse, att den
finländska statsbyggnadens grundvalar och struktur äro svenska.
Ty däraf följer, att den samhällsanda, som nu besjälar det
lagtrogna finländska folket i dess kamp för ordning och frihet,
måste kallas svensk och icke kan vara främmande för Sveriges
folk. Denna anda kommer endast att växa sig starkare under
kampen, och det är den, som skall uppbära Finlands framtid.
På vänsterhåll har man sökt misstänkliggöra den finländska
frihetsstridens etiska halt genom att hänvisa till planerna på
Östkarelens eröfring; en dylik annexionslust vore, säger man,
främmande för svenskt lynne. Alltså, när Mannerheim i Tyrgils
Knutssons spår vill skjuta fram västerns position i Karelen, då
skall han smädas af svenske män.
Den som med oförvillad blick ser på det historiska
sammanhanget, skall aldrig kunna förneka också det finska Finlands
svenska anor. Detta gäller icke blott samhällsandan, det gäller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>