Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 20. 4. 1918 - Norsk kristidspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 225
enighet, hvarmed alla partier därvid åberopade exempel från Norge,
kunde vid första anblicken förefalla nästan rörande, men såg man
närmare efter, var enigheten tämligen skenbar. Vänsterpartierna
framställde nämligen Norges exempel till efterföljd, men
högerpartierna till varning. För de turister, som i likhet med friherre
Palmstierna hufvudsakligen gladde sig åt det rikliga hvetebrödet och
frånvaron af alla hinder att skaffa sig en mängd annat godt i
matväg, framstod den förra meningen som den själfklart riktiga. Annat
var förhållandet med dem, som voro nog misstrogna att fråga sig,
hvad slutet skulle bli på den ohejdade konsumtionen af begränsade
förråd. Man behöfde tyvärr ej vänta länge på svaret.
I fråga om ransonering följde föregångslandet ganska snart efter
i spåren af de länder, som varit nog reaktionära att tänka litet
längre framåt. Det sista beviset på den nödvändiga — ehuru
otvifvelaktigt alltför sena — omsvängningen af norsk kristidspolitik
lämnas i de temporära lagar, som regeringen nyligen föreslagit om
inrättande af kommunala näringsnämnder samt om
jordbruksproduktion. Näringsnämnderna motsvara i hufvudsak odlingsnämnder
och odlingsråd hos oss. Såsom deras viktigaste uppgift anges att
hålla uppsikt öfver all odlad jords häfd och afgöra åtskilliga
ersättningsfrågor i samband med tvångsupplåtelse af jord och arbetsplikt
i jordbrukets tjänst. Som en egendomlighet kan anmärkas, att de
norska nämnderna, ehuru de väljas af »kommunestyret», utan vidare
skola kunna afsättas af regeringen, om denna ej är belåten med deras
verksamhet eller sammansättning. En sådan bestämmelse visar, att
man ej känt sig säker på kommunernas förmåga att fylla sin
uppgift. Om hos oss de kommunala myndigheterna vunnit större
erfarenhet och träning, beror detta utan tvifvel på det
organisationsarbete, som igångsattes medan man på många håll ännu ej insåg
allvaret i vårt läge.
Lagförslaget om jordbruksproduktion innehåller en hel del
bestämmelser af ganska drakonisk art. Den viktigaste nyheten är
allmän arbetsplikt i jordbrukets tjänst för personer i åldern 15—65 år.
I främsta rummet skola arbetare från mindre nödvändiga industriella
anläggningar uttagas. Lön erhålla de med oförändradt belopp af den
nye arbetsgifvaren och subsidiärt af staten.
Förslaget stadgar vidare skyldighet att afstå hästar för
jordbrukets behof och likaså landtbruksmaskiner, seltyg, vagnar och redskap.
Af större betydelse äro bestämmelserna om expropriation af
van-häfdad jord. Expropriation beslutes af kommunestyret, hvilket ju
möjliggör större snabbhet, än om en central myndighet hade
afgörandet om hand. A andra sidan är faran för godtycke och olikformig,
praxis vida större, ju större makt lokala och underordnade organ
få. Hos oss, där expropriationen af vanhäfdad jord varit i bruk
snart ett år, har det redan visat sig, att onödiga förluster och
förhastade åtgärder understundom vidtagits trots de större garantier de
svenska bestämmelserna erbjuda. I ett flertal fall har beslutet om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
