Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 20. 4. 1918 - Praktiska ungdomsskolor - Två bundsförvanter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan vara lustigt nog att kåsera öfver men knappast lofvar att rikta
någon med verkligt vetande.
Men viktigare torde återstå att påpeka. Har man öfverhufvud i
någon mån kompetenta lärarekrafter för de praktiska lärlings- och
handelsskolornas uppgifter? Och kan den åsyftade effekten med dessa
anstalter vinnas utan den från yrkesmännen med växande eftertryck
begärda lärlingslagen? Just därför, att det här är fråga om en i
eminentaste grad viktig utvecklingsfas i vårt allmänna
undervisningsväsende, hvilken skall djupt ingripa på skilda områden, är det
nödvändigt att själfva förutsättningarna så tillrättaläggas, att reformen
från första början vinner stödet af allmänhetens fulla intresse och
medverkan. Nu förefaller onekligen, som om den energiske
ecklesiastikministern haft väl brådtom med sitt förslag: utöfver det
sakkunnigutlåtande, som ligger till grund för detta, synas inga nya
yttranden hafva infordrats. Allt hänger sålunda på specialkommitterades
och de sist tillkallade sakkunnigas auktoritet, och om trots denna
tvifvelsmål uppdyka, får man som svar hålla till godo rätt och slätt
med det föredragande statsrådets personliga mening. Med all
respekt är dock detta väl litet för ett ärende af så vidsträckt innebörd.
Tyvärr ser det icke heller ut, som om riksdagsbehandlingen skulle
kunna skänka något plus till den sakkunniga pröfningen. Ärendet är
i kungl. propositionen, tydligen med full afsikt, lagdt som ett vanligt
statsutskottsärende: vissa utgiftsanslag begäras för angifna syften och
under meddelade förutsättningar; om dessa anslag med eller utan
gemensam votering gifvas, ämnar väl Kungl. Maj:t med sin
ekonomiska lagstiftningsmyndighet göra resten och skapa organisationen
— det skulle varit en högerregering, som vågat försöka med att på
liknande sätt frampressa en afsevärd utvidgning af skoltvånget!
Härigenom har vållats, att det arbetstyngda och på detta område ej
särdeles sakkunniga statsutskottet fått det viktiga ärendet på sitt bord.
Mera än i många andra fall hade här ett särskildt utskott varit på
sin plats.
Det måste beklagas, om den så högst nödiga reformen genom detta
tillvägagångssätt kommit i ett sämre läge, än dess uppriktiga vänner
skulle önskat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
