Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 20. 4. 1918 - Två bundsförvanter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konkursboet, som revolutionens Ryssland ej mäktar på något sätt förvalta,
lockar till ingripande. Ententens lifliga önskningar om en japansk
insats, som kan vålla Tysklands förmodade penetrationsafsikter
afbräck, komma sålunda att korsa den ytterliga motvilja, med
hvilken Förenta staterna ser hvarje framsteg i den hegemoni i Stilla
hafvets västra hälft, som Japan målmedvetet och framgångsrikt
uppbygger.
Denna hegemoni hotar den expansion, om hvilken Förenta
staterna drömmer, och oroar äfven i längden den maktställning i Asien,
som England left sig in i. Däremot finnes ingen sådan fundamental
intressemotsats mellan Japan och Tyskland. Den koloni på Kinas
område, som Tyskland förvärfvat men redan i krigets allra första
skede förlorat till Japan, är ju af försvinnande betydelse i jämförelse
med de andra ägodelar och lifsintressen, för hvilka Tyskland kämpar.
Man behöfver blott erinra om Pariskonferensens program för en
ekonomisk strypning af Tyskland efter kriget, som det ju är en lifssak
för detta land att sönderrifva — det är också en ej blott för
Österrike mycket central punkt som grefve Czernin berörde, då han den
3 april detta år i sitt sista stora utrikespolitiska programtal å
dubbelmonarkiens vägnar talade om att hvad som behöfdes icke var
territoriella eröfringar utan ekonomiska garantier för framtiden. På
dessa områden finnas inga motsatser mellan Tyskland och Japan,
jämförliga med dem som hvarje japansk expansion, militär eller
ekonomisk, skapar gent emot de makter mot hvilka Tyskland under och
efter kriget har att kämpa för lifvet.
Därför är den politiska utvecklingen i Östasien ett kapitel af högsta
intresse och hvad där borta händer af största betydelse, ej blott för
stunden utan som förebud om kommande års utveckling och politiska
spänningsförhållanden. Svensk Tidskrift har också gång efter annan
gifvit öfversikter af dithörande ämnen — här må från sista årgången
blott påminnas om professor Nyströms artikel om Kina och Japan
sid. 556 o. f. och bland Dagens frågor artiklarna En japansk diplomats
memoarer sid. 317 samt Japan och »Östasiens Monroedoktrin» sid. 386.
Hvad dagsnyheterna om allt detta för närvarande beträffar äro de,
som hvarje tidningsläsare lätt finner, allt annat än upplysande. Att
ett inveckladt intrigspel pågår, därom kan man vara öfvertygad.
Om förloppet af dragkampen mellan engelsk-fransk ifver och ej ens
dold amerikansk olust i fråga om ett vidtutseende ingripande från
Japans sida »till skydd för de vid transsibiriska banan befintliga
militärförråden» låter sig intet ännu med säkerhet utläsas. Men vid
sidan af dagsnyheterna är det godt skäl att rikta uppmärksamheten
på några af dess förblifvande faktorer, som skapa ett afgörande
motsatsförhållande mellan de båda medlemmar af ententen, hvilka
med djup misstro skåda mot hvarandra öfver Stilla hafvets vida men
ändock icke nog vida vatten. Kartan bör emellertid ligga framför
läsaren vid genomgåendet af det följande.
Af de fem öar, hvilka i stort sedt utgöra Japan, är den största
af samma ytinnehåll som Kansas och den minsta mindre än New
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
