Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - De tyska partierna under kriget. Af Theodor Heuss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydelsen af den lösryckta radikala gruppen, dit också
revisionismens oklara, sentimentala grundläggare, Bernstein, förirrat sig;
flere suppleantval ha visat, att väljarmassorna ta afstånd från den.
Sin politiska betydelse har den så till vida, att dess agitation utgör
en allvarlig konkurrens till den Scheidemannska
majoritetssocialdemokratien — därigenom har den större socialistiska
sammanslutningen fått öfver sig en ganska stark tillsats af osaklig, på
stämningar beroende arbetsmetod.
De andra partierna ha icke på långt när genomgått så svåra
förändringar och skakningar. På grund af den förvånande ringa
grad, i hvilken de utrikespolitiska frågorna inträngt i det tyska
politiska medvetandet hos partierna (en följd af Bismarcks
obestridda mästerskap på detta område), kan man icke förvåna sig
öfver, hur litet de nya förändringarna i världen råkade på rådande,
genomtänkta åsikter eller program. Alla borgerliga partier hade
obehindradt beviljat de sista stora bevillningarna till hären och
flottan, det motstånd som tidigare förekommit hos en del af den
borgerliga demokratien hade helt och hållet försvunnit inför de
stora militära och maritima rustningarna i öster och väster, det
tyska folkets försvarsvilja var lika inom alla partier; men det ethos
som kännetecknade krigsutbrottet hade blott i ringa grad sin färg
af uppfattningen af de utrikespolitiska frågorna utan hämtade sin
kraft uteslutande ur folkets samhörighetskänsla. Det existerade då
hvarken någon »flandrisk fråga» eller något »litauiskt problem»,
intet bekymmer om framtida sjörätt eller om Mellaneuropas
ekonomiska ställning o. d. — tyngdpunkten låg på en ömsom lugn,
ömsom lidelsefull apologi för den tyska nationalkaraktären och våra
statsinstitutioner, blott småningom och ingalunda enhetligt
fingo de i egentlig mening krigspolitiska frågorna en på
partiställningen verkande och omdanande kraft, delvis beroende på och
karakteriserad af enskilda författares olika uppfattning och
temperament.
Hur omöjligt det än är, om man inte vill nöja sig med slagord
eller färglösa fraser, att leda utrikespolitiken enligt partiprogram,
så har dock bristen på skolade utrikespolitiker och den brist på
vana, med hvilken de flesta partiledare handskades med
utrikespolitiska frågor, skapat många obehag och förargelser. Men
skulden härtill ligger icke uteslutande hos partierna, för hvilka ett inre
politiskt program var ett bekvämare fält, utan också hos regeringen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
