Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - Fredrik Bööks Tegnérsmonografi. Af Sverker Ek - Fredrik Böök: Esaias Tegnér. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
FREDRIK BOOKS TEGNÉRMONOGRAFI
Books Tegnérbok utgör en väldig kvartvolym på mer är 500 sidor,
och ändå behandlar den blott nydaningsåren 1808—14 efter en
öfversiktlig framställning af ungdomsdiktningen. Vissa utförliga partier om
Geijer och Götiska förbundet och den filosofiska idealismens betydelse
för befrielsekrigen mot Napoleon stå som författaren själf medger
"blott i ett avlägset samband med Tegnérs diktning". Böök kommer
på detta sätt mindre att ge en fortlöpande personlig utvecklingsgång än
viktiga bidrag till belysning af den epokgörande tidsbrytning, som
inträffar under 1800-talets andra decennium. Detta innebär att boken
uppvisar en idéförskjutning, som till en viss grad spränger dess enhetlighet.
Här stå vi inför en hufvudbrist af både vetenskaplig och konstnärlig
art, som vidlåder boken. Innan jag söker motivera denna synpunkt, vill
jag genast betona att arbetet i alla fall äger en enhetlig grundsyn, som
synes mig kraftigt uppväga dispositionens brister och göra verket till
en afgörande och viktig nyskapelse.
Den framställning, som Böök ger af Tegnérs ungdomsutveckling till
1808, är nog hvarken ny eller fullständig. Hufvudföregångaren är ju
Albert Nilsson genom hans förträffliga undersökning, Tegnérs
filosofiska och estetiska studier, men där finnas också andra. Genom
Santes-sons samvetsgranna detaljundersökningar af Tegnérs tidigaste
tankediktning har dessa dikters utomordentligt starka beroende af
1700-tals-filosofien fastställts. Tegnérs åskådning har liksom lagrats i olika skikt:
han har inte haft något genombrott i romantisk mening utan så
småningom utbyggt sin ståndpunkt till en klassiskt afvägd helhet. Böök har
emellertid velat skildra ett första genombrott i Tegnérs utveckling enbart
i sammanhang med hans anammande af den tyska idealismen, detta
fastän han i en återblick måste medge, att Tegnérs "bana icke kom att
röra sig i en rak och snabb linje".
På denna punkt utgår Böök mindre från det konkreta fallet Tegnér än
från sin allmänna uppfattning af nydaningen vid adertonhundratalets
början. Redan i sin undersökning af Tegnérs Carl XII i Svenska studier
har Böök formulerat sin ståndpunkt i följande tes om den götiska
riktningen: "djupare sedt är det icke ett stoff, utan en idé, det nya och re
volutionerande ligger, inte på det geografiska området, utan på det
moralfilosof iska." Udden i denna förklaring är riktad mot Blancks viktiga
framställning i Den nordiska renässansen, och rent principiellt synes det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
