Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - Fredrik Bööks Tegnérsmonografi. Af Sverker Ek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 LITTERATUR
mig, som om Böök här träffat svagheten i Blancks mindre historiska än
arkeologiskt typologiska metod. I sin ifver att komma Blanck till lifs lockas
Böök äfven i detta arbete in på onödig polemik, t. ex. i hela
framställningen af Geijer. Samtidigt kommer han att of ver drifva sin egen
synpunkt., sä att han alltför mycket förbiser Tegnérs tidigaste
förutsättningar. Häraf följer också den förut anmärkta förskjutningen i
bokens plan, ty med dessa utgångspunkter måste Böök nödvändigt ledas
öfver till en mera allmän idéhistorisk öfverblick än Tegnér ensamt ger
anledning till.
Denna utvidgning af perspektivet kommer emellertid Tegnér till godo,
när det gäller att skildra hans krigspoesi och patriotiska diktning.
Detta kapitel utgör bokens väsentligaste, och dess väldiga omfång står i
den mån det rör Tegnér i direkt proportion till dess verkliga betydelse.
I en briljant exposé, benämnd Tegnér och världskriget, behandlar Böök
de bägge epigramknippena England och Frankrike, Nelson och Pitt.
Genom att tillgodogöra sig egna erfarenheter kommer han här
tidsatmosfären in på lifvet. Detta intensiva grepp vet han sedan att
fasthålla genom att samvetsgrant genomgå Tegnérs brefväxling med
Myhrman, skickligt kommenterad genom utdrag ur den samtida
tidningspressen. På denna väg närmar han sig Landtvärnssången. Hans skildring
af denna dikts tillkomst och betydelse hör helt enkelt till det bästa, som
någonsin skrifvits i svensk litteraturhisoria.
Från alla synpunkter visar Böök hur dikten bildar genombrottet i
Tegnérs utveckling. Bakom den ligger den af Fichtes idealism präglade
afhandlingen om pliktkollisionen, hvilken visar Tegnér som en
konsekvent fredsvän. I dikten tar Tegnér från denna ståndpunkt ställning till det
tidsläge, som skapats af Gustaf IV Adolfs olyckliga krig med Ryssland.
När allt är som mörkast, griper Tegnér in med sin strålande dityramb,
och häri ser Böök med rätta ett Tegnérskt drag. För att enbart kunna
skildra ett försvars- och befrielsekrig tar Tegnér upp situationen i
Schillers Wilhelm Tell och utför det tidshistoriska läget i samma anda.
Landtvärnskåreri väcker minnet om de franska medborgarhärarne, och
med marseljäsens toner blandar Tegnér egna af högre skönhet. Ossians
dunkla sagovärld har fångat ynglingens inbillning, och nu tar han därur
några friska fristående bilder. Allt detta ordnar sig under Tegnérs egen
gestaltande fantasiverksamhet till ett enhetligt konstverk af fläckfri
skönhet. Så blir den högstämde idealisten nästan utan att han vet om det
krigsskald, och egentligen står han fortfarande på samma fredsvänliga
Fichteanska ståndpunkt som förr, endast med den skillnaden att
verkligheten tvingat honom att utveckla försvarssynpunkten. Hur olika
Tegnérs ståndpunkt ännu är mot senare visar Books förträffligt
genomförda analys af Landtvärnssångens senare omarbetning till krigssång
1808.
Tegnérs klart nationalistiska åskådning har först utvecklats efter
Finlands förlust och tar sig uttryck i revanchetanken mot Ryssland. Som
Böök med öfverväldigande bevismaterial ådagalägger, är detta
hufvud-tanken i Svea, men han spårar samma grundtanke i flere tidigare dikter,
särskildt Det eviga. Denna dikts stränga idealism synes mig samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
