Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - Svensk byggnadskultur. Af Gunnar Mascoll Silfverstolpe - Svensk byggnadskultur, häft. 1 utg. af S. Erixon och Sven T. Kjellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272 LITTERATUR
allt ute på landsbygden ha länsmuseer, jå sockenmuseer uppstått med
Skansen som närmaste förebild. Glädjande nog har också känslan för
nedärfda byggnads- och handtverks-former kunnat erbjuda
industrialiseringen med dess rotlösa nymodigheter ett verksamt motstånd. Bland
företag som den svenska kulturhistorien nu sätter in kraften på, må här
endast påpekas den stora prästgårdsundersökningen, hvilken afser att
registrera en egenartad byggnadskultur, dömd till snar undergång, och
framför allt det uppteckningsarbete af den svenska allmogens
byggnadsformer, som nu under några år pågått, lokaliserad till Nordiska Museet
och organiserad af amanuensen därstädes Sigurd Erixon.
Som ett led i denna sträfvan bör äfven den publikation betraktas, hvarpå
dessa rader vilja fästa uppmärksamheten. Den nystartade serien bär
titeln Svensk Byggnadskultur och har till initiativtagare och
utgifvare amanuensen S. Erixon. I olikhet mot andra arbeten af denna
art kommer detta icke att inrikta sig på monumentalarkitektur utan
begränsa sig till enklare byggnader och byggnadsgrupper, hvilka mera
falla inom kulturhistoriens än konsthistoriens rayon. Plats kommer sålunda
här att i första hand beredas för resultat från den nyssnämnda
undersökningen af allmogehusenöch de primitivare bebyggelseformerna. Men
publikationen kommer äfven att inrymma de något bättre situerade ståndens
arkitektur, i den mån denna låter sig med fördel betraktas ur speciellt
kulturhistorisk aspekt. Till utgifning planerade äro borgerliga trähus,
prästgårdar, bruksgårdar, militärboställen etc. Programmet har sålunda
en afsevärd spännvidd och lofvar mycket nytt till kännedomen om det
Suecia antiqua et bodierna, som ligger vår tid så varmt om hjärtat.
Genom utgifvande af denna serie kunna vi hoppas att få se de stora
monumenten ej längre isolerade men omgifna af en rikedom på
byggnadsformer af konstnärligt sedt anspråkslösare art. Frågan är också, om
vi icke vid studiet af den enklare, långsamt utvecklade arkitekturen har
större förutsättningar att tränga specifikt svenska företeelser in på lifvet
än genom studiet ai’ den mera konstnärliga, som med större känslighet
synes afspegla de stora kulturströmmarna.
Det nu utkomna första häftet är ägnadt åt Ronneby
byggnadshistoria under 1700- och början af 1800-talet och
utgifves af verkets redaktör amanuensen 5. Erixon samt fil. kand. Sven T.
Kjellberg. Det har tillkommit med stöd af Nordiska Museet, hvilken
institution sålunda än en gång visat sig behjärta sina förpliktelser mot den
svenska kulturhistorien. Till tryckningen ha bidrag lämnats med stor
frikostighet af Ronneby stadsfullmäktige och ett antal stadsbor, som
därmed röjt en vidsynthet och en offervilja af förebildlig art. Ville flera
samhällen på så sätt värna om sina intressen, så skulle forskningen med
stora steg kunna föras framåt, och det gångna Sverige framträda med
allt klarare konturer för oss.
"Ronneby byggnadshistoria" har närmast karaktären af
materialpublikation och en dylik af rätt säreget slag. Större delen af boken
upptages af den beskrifvande delen, där tomt efter tomt i den lilla köpingen
vid tiden omkring 1800 framföres i urval. Beskrifningarna ha
emellertid icke behöft kämpa sig fram genom nutillståndet till äldre byggnads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
