Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Bolsjevikernas »storhet och förfall». Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOLSJEVISMEN »STORHET OCH FÖRFALL» 317
Duchonin som diplomaterna vägrade att taga någon befattning
med förslaget, hvilket emellertid med den trådlösa telegrafens
hjälp nådde centralmaktskabinetten och där naturligtvis rönte
det mest sympatiska emottagande. De forna bundsförvanternas
svar däremot gafs kärft och indirekt genom en samfälld
skrifvelse från deras militära representanter i Ryssland till general
Duchonin med erinran om Rysslands den 5 september 1914
ingångna förpliktelse att ej företaga separata fredsnärmanden och
en hotfull upplysning om att »hvarje kränkning af fördraget
från Rysslands sida kommer att ha de allvarligaste följder».
Förenta staterna ställde sig emellertid afvaktande utanför denna
för öfrigt alldeles resultatlösa aktion.
Nästa officiella steg af bolsjevikregeringen visar, huru Lenin
och Trotski alltjämt behärskades af sin fixa idé om världsfred
genom världsrevolution. Ett nytt fredsmanifest af den 28
november tillropade de krigförande ländernas »soldater, proletärer,
arbetare och bönder» en maning att »taga afgörande mått och
steg för en folkens fred». Svaret borde bli »icke ett muntligt
svar, utan ett svar, förkroppsligadt i handlingar». Något
revolutionärt tvång behöfdes naturligtvis ej för att stimulera
regeringarna i Berlin och Wien att medverka till fredens
återställande på östfronten, och redan den 3 december inleddes i
Brest-Litovsk förhandlingar om vapenhvila. Två dagar senare var
den sluten på tio dagar, och den följdes den 15 december af
ett vapenstillestånd, löpande till en början 28 dagar och
därefter med sju dagars uppsägningstid. »Kriget är dödadt genom
den andra ryska revolutionen», docerade Trotski triumferande
för sin intervjuande svenske meningsfrände, tavaritsj Z.
Höglund, »vi ha blott att begrafva dess lik.»
Begrafningsceremo-nierna blefvo emellertid ganska långvariga och pågingo med
flera afbrott till fram i mars månad. Under tiden visade många
uttalanden, att bolsjevikledarne ej förlorat drömmen om
världsrevolutionen ur sikte. »För oss äro vapenstilleståndet och
freden ett vapen mot det kontrarevolutionära borgaredömet»,
förkunnade Trotski för sin svenske lärjunge, och han utsände riu
en ny revolutionsmaning »till alla arbetande, förtryckta och
styfmoderligt behandlade folk i Europa». Ett statsanslag på
två millioner rubel till agitation i utlandet för
världsrevolutionen kompletterade denna vädjan. Som mål för
fredsunderhandlingarna uppställde Trotski-manifestet jämsides dels
»in-22. Svensk Tidskrift 1918.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
