Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Bolsjevikernas »storhet och förfall». Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 VERNER SÖDERBERG
privata äganderätten till bebyggda och obebyggda tomter
upphäfdes, all försäljning af jordegendom förbjöds och alla
jordbruksredskap förklarades tillhöra staten. Strängt förbud
utfärdades mot alla aktietransaktioner och hvarje utbetalning af
utdelning på bolagsaktier. All enskild äganderätt till jord
upphäfdes, och jorden förklarades »fri för hvar och en som vill
bruka den med egna händer». I en mängd fabriker infördes
lagstadgad »arbetarekontroll», i ett flertal fall med
fabriksdriftens afstannande som resultat, allra helst som transportväsendets
förfall hindrade råvarors anskaffande och de nya
»bankreformerna» ytterligt försvårade tillgången till nödigt driftkapital.
Annullering af statens skulder och skilsmässa mellan stat och
kyrka utfylla bilden af bolsjevikernas inrikespolitiska
styrelseåtgärder.
Genom hela den ryska revolutionens dittillsvarande historia hade
en grundsats vunnit allmänt erkännande af alla skiftande
meningsgrupper, grundsatsen om konstituerande nationalförsamlingen
såsom »den ryska jordens herre», den i sista hand afgörande i
alla tvistepunkter om den nya samhällsordningen. Dit
han-sköts under revolutionens första dagar frågan om Rysslands
blifvande författning. Åt konstituanten förbehölls att bestämma
om jordfrågans afgörande, och de kinkiga problemen om de tid
efter annan nyuppvuxna delrepublikernas ställning inbördes samt
om Finlands förhållande till det nya Ryssland undanskötos
alltid med en hänvisning till konstituanten såsom enda behörig
högsta instans. Just från avanceradt vänsterhåll hade kraftigast
påyrkats, att konstituantens inkallande skulle påskyndas, och
misstankar om att vilja tills efter freden uppskjuta
konstituant-valen hade bidragit att ur interimsregeringen aflägsna borgerliga
ministrar, t. ex. Gutjkov. När novemberrevolutionen utbröt,
hade man hunnit så långt, att valbestämmelserna voro klara,
valförrättaremaskineriet organiseradt och valkampanjen på sina
håll redan i full gång. Knappt hade emellertid de första valen
visat, att någon absolut majoritet för bolsjevikerna ej var att
påräkna inom konstituanten, förrän deras fientlighet mot denna
församling började dag för dag allt tydligare framträda. Å andra
sidan samlades de borgerliga och moderatsocialistiska
gruppernas förhoppningar alltmer kring konstituanten, och ett i den af
bolsjevikerna störtade interimsregeringens namn publiceradt
dekret kallade den att samlas den 11 december.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
