Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 25. 6. 1918 - Domareutbildningen och processreformerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368 DAGENS FRÅGOR
mål från den unge notarien än från den ordinarie häradshöfdingen.
Detta kan ju bero därpå, att den unge naturligtvis sätter in all sin
kraft på att visa sin förmåga och att den ansträngningen ej säl-
lan ersätter och ibland till och med öfverväger den ordinarie härads-
höfdingens erfarnare men kanske mindre intensiva arbete på sakens
utredning. Att anmärkningarna mot de unga ej kommit så mycket
till synes sammanhänger kanske också därmed, att det sorgliga upp-
skofsväsen, som till advokaters och domares bekvämlighet men par-
ternas stora skada härskar i vår process, gör det lätt för under-
haltiga eller oerfarna domare att erhålla så rundlig betänke- och råd-
frågningstid, att hans oförmåga ej kommer tillsynes. Slutligen har
framhållits, och med rätta, att nämndens auktoritet, åtminstone där
den består af traktens mera betrodda män, sedan gammalt sveper ett
skyddande hölje öfver den brist på erfarenhet, som ibland kommer
fram från ordförandeplatsen.
Hvad det nu än må vara, som gjort att den bristande praktiska
utbildningen hos de unga tillförordnade ordförandena ej haft så men-
liga resultat, som varit att vänta, eller att dessa brister ej framträdt
i alltför grell belysning, blir dock det nuvarande tillståndet alltmera
ohållbart. Ju mera processen glider bort från den bekväma legala
uppskattningen af vittnesbeviset till en pröfning af den hörda perso-
nens på individuella egenskaper beroende trovärdighet, ju större vikt
det lägges på domarens processledande verksamhet, hans skyldighet
att drifva fram en snabb utredning och dom och att omedelbart fatta
och motivera sina beslut, ju mera rättskipningen i brottmål öfvergår
från en rent straffande verksamhet till allehanda kriminalpolitiska,
på lämplighet beroende afgöranden, med ett ord, ju mera de bebå-
dade process- och strafflagsreformerna träda närmare och genom för-
beredande reformer kasta sin skugga framför sig, desto nödvändigare
blir det att få de domstolssammanträden, där de viktigare afgöran-
dena träffas, skötta af en ordförande, som genomgått en fullt till-
räcklig praktisk skolning, vunnen under själfständig, på eget ansvar
utöfvad juridisk verksamhet.
En praktisk juridisk skolning kan ju vinnas på två sätt, genom
advokat- eller genom domareverksamhet. Man har således, om
man vill undvika otillräckligt utbildade jurister vid den egentliga
domareverksamheten, att välja på att godkänna advokatverksamhet
helt eller delvis såsom förskola till domareförordnanden eller att på
ett mera rationellt sätt, än nu sker, uppdela de till domareverksam-
heten hörande göromålen mellan häradshöfdingen och domareaspi-
ranterna. Den förra lösningen torde med de oordnade förhållanden,
som för närvarande råda inom advokatyrket, ej vara tänkbar. Den
senare lösningen är således den enda möjliga.
För omkring fem år sedan framlades i Svensk Tidskrift i en uppsats
under Dagens frågor Processkommissionen och häradsrätterna
(årg. III, häfte 7, sid. 506) ett förslag i sist nämnda riktning: »Låt de
unga juristerna en tid tjänstgöra i en domsagas kansli, låt dem sedan
få förordnande att ombesörja den förberedande muntliga förhandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
