Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 25. 6. 1918 - Franska synpunkter på svensk politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men Sverige har lyckligtvis män af annan kaliber, hvilka insatt
all sin kraft på att rädda landet från de faror, i hvilka det inledts
genom det lömska intrigspelet från Berlin. Den exakta
uppfattningen af Sveriges utrikespolitiska angelägenheter finner man i
vänsterpressen, »i Dagens Nyheter, där von Zweigbergk utvecklar den med
kylig klarhet, i Aftontidningen, omdömesgill och måttfull, i Upsala
Nya Tidning ...» Bland öfriga kämpar för en sund svensk
utrikespolitik märkas Segerstedt och Branting. Den sistnämnde är Maurys
politiska ideal. Han behandlar de politiska problemen med en
vidsynthet och en kunskap, som försäkrar honom om hela Europas
beundran. Han är det svenska folkets samvete, den nationella andans
fullödigaste representant och de svenska intressenas mest klarsynte
försvarare. Under kriget ha hans säkra omdöme och hans
kallblodighet gjort Sverige oskattbara tjänster; tack vare honom har den
svenska socialdemokratien, trots sina förbindelser med den tyska,
redan från början blifvit orienterad mot rättvisan och sanningen.
Han har till slut, genom att öfvertaga finansministerportföljen på
hösten 1917, gifvit verklig stadga åt den första svenska regering under
världskriget, som är på en gång verkligt nationell, demokratisk och
lojalt neutral. Han rådfrågas i alla viktiga ärenden, och hans
inflytande är så stort, att han kan sägas utgöra högsta instansen i den
svenska politiken. Man har öfver hufvud taget ett intryck af att
Branting i Maurys uppfattning är den ende rättfärdige, för hvilkens
skull det syndfulla Sverige möjligen kan aspirera på att få förlåtelse
för alla sina ogärningar.
Det finnes emellertid enligt Maurys uppfattning äfven tecken, som
tyda på att framtidens Sverige skall omvända sig från sina vägars
villa och så småningom glida in i den fransk-engelska intressesfären.
»Kronprinsen lutar åt den mest vidtgående liberalism, och med en
engelsk drottning skall nästa regering blifva präglad af en helt ny
anda.» Dessutom finnes det en ung litteratur, som inger stora
förhoppningar. Den representeras främst af Ludvig Nordström,
hvilkens »satir», Knapptrusten, Maury finner erinra om Dickens och Swift,
Gustaf Hellström, Ossian-Nilsson och några andra. Äfven bland
politici och vetenskapsmän finnas sådana som ingifva förhoppningar.
Med dessas hjälp skall den sanna svenska nationalismen skapas, d. v. s.
den nationalism, som består i hat mot Tyskland. »Det största
hindret är byråkratien. Men unga krafter, bestämda att snart tillväxa,
bekämpa den med energi; hela den oberoende delen af opinionen
önskar en svensk förnyelse; alla de bästa elementen inom den unga
litteraturen, alla de som man räknar med och som göra sig gällande
genom sina arbeten och sina talanger, äro redan på väg att skapa
en verklig och befriande nationalism.»
Det torde väl knappast behöfva anföras något utöfver hvad som i
det föregående meddelats för att klargöra för oss, hur Maury
betraktar våra politiska problem. Som redan framhäfts bedömer han
vårt läge uteslutande från fransk synpunkt och är naivt indignerad
och häpen öfver att man kan komma på en så underlig och rent af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
