Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 25. 6. 1918 - Bolsjevismens idéer - Parlamentarismens skandinaviska nödläge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hemförda doktrinen; i stället för fackföreningarna, som ju varit något
tunnsådda i Ryssland och därför ej ägnade sig som grundval för det
nya samhället, ha revolutionen och världskriget själfva födt
arbetar- och soldatråden, som nu skola utgöra de administrativa och
ekonomiska organen i sovjetregeringens land. Denna regerings allehanda
besynnerliga dekret med deras vidlyftiga och invecklade fraseologi
kunna äfven få sin belysning från de syndikalistiska filosofernas
skrifter.
Och slutligen ha bolsjevikerna som trogna lärjungar också i
verkligheten sökt omsätta den gigantiska tanken på en världsrevolution
för att säkerställa sitt nya samhälle mot onda anslag och lyckliggöra
äfven andra folk med sitt paradis — se d:r Söderbergs nyss nämnda
artikel. Att detta försök nu misslyckats, var otvifvelaktigt ett
mycket hårdt och tydligen oväntadt slag för bolsjevismen. Men hela
den tankesfär i hvilken de ledande bolsjevikerna lefva gör det ytterst
sannolikt, att det kommer att vid första bästa tillfälle återupprepas.
Vid beräkningen af dess eventuella resultat har man därvid mindre
att räkna med styrkan hos bolsjevismen idéer och ännu mindre med
de ledande bolsjevikernas organisationsförmåga än med förhållandena
inom de länder, som utses till speciella missionsfält.
Det är otvifvelaktigt, att arbetarrörelsen före kriget i flera af de
västeuropeiska länderna liksom äfven i Amerika befann sig i ett
nydaningstillstånd — hvarom mera en annan gång — hvilket varit
gynnsamt för påverkan om icke af renodlade syndikalistiska idéer
så desto mera af mot den rådande lagliga ordningen riktade krafter.
Under kriget har nog delvis denna utveckling bragts ur sina banor,
men de magra underrättelser, som kommit från de krigförande
länderna, för att ej tala om händelserna i vårt grannland Norge, synas
äfven ge vid handen, att den ingalunda afstannat. Omöjligt är
därför alls icke, att på det stora världskriget kommer att följa en period,
då lag liksom i gamla tider kommer att sitta i spjutstångs ända; och
då skulle ett bolsjevikiskt centrum — om det finns kvar — åter
kunna spela en roll såsom den kanske ganska ringa kraft, som
kräfves för att göra slut på ett labilt jämviktsläge inom länder, där
statsmakten af en eller annan orsak råkat i upplösning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>