Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Sveriges militära läge efter världskrigets slut. Af H. O. H. Wikner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på samma gång som han från Åland kan nästan fullständigt
hindra, att svenska fartyg, utom möjligen undervattensbåtar,
framföras från vare sig norr eller söder genom Ålandshaf. Ett
Åland med otillräckliga försvarsanstalter innebär på nu anförda
skäl, liksom ett befästadt Åland i ett med oss icke förbundet
Finlands ägo, en ganska allvarlig fara för vårt lands försvar
och därmed äfven för dess politiska handlingsfrihet.
Rysslands tillbakaträdande såsom maritim makt vid
Östersjön och den under världskriget bestyrkta möjligheten att medels
vidsträckta mineringar och undervattensbåtar afspärra trängre
farvatten, särskildt då för dessas försvar kunna afses äfven
kraftiga artillerifartyg till erforderligt antal, ha i militärt afseende
förvandlat Östersjön till ett af Tyskland i stort sedt behärskadt
innanhaf. Sätter sig den tyska flottan dessutom vid krig eller
uppstående krigsfara i besittning af Ålandsöarna, har den
därmed gjort det tyska herraväldet i Östersjön med angränsande
farvatten ännu mera genomgripande och omfattande. Fullständigt
blir visserligen ingalunda detta tyska sjöherravälde, allra minst
vid början af ett krig, men det utgör dock ett allvarligt hot
mot samtliga öfriga strandmakter vid Östersjöbäckenet.
Motsvarande makt, som England hittills ägt, att behärska sjöfarten
på världshafven och att öfver dessa utföra transmarina
operationer af olika slag, tillkommer nämligen hvad Östersjön
beträffar numera Tyska riket. Till följd af undervattensbåtarnas
utveckling och tack vare snabba jagare och kryssare kan den
tyska flottan i viss omfattning göra sig gällande äfven i Atlanten
och därmed utöfva ett ganska kännbart inflytande på såväl den
svenska som den danska och den norska sjöfarten därstädes.
I långt högre grad äro dock allt framgent sjöfarten i Atlanten
och de skandinaviska ländernas sjö- och handelsförbindelser
västerut beroende af det på hafvets yta fortfarande härskande
Britannien. Kommer detta att efter världskrigets slut behålla
besatta kustområden vid Norra Ishafvet, har det härigenom
ytterligare förstärkt sin maktställning gentemot Norge samt
därjämte antagligen skaffat sig möjlighet att militärt påverka eller
hota äfven Finland.
I samma mån som Östersjön blifvit ett för Englands flottor
i stort sedt stängdt, af Tyskland behärskadt innanhaf och detta
sistnämnda rike genom sina stora segrar trots sina fienders
framgångar alltjämt dock häfdat sin maktställning å Europas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
