Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Sveriges militära läge efter världskrigets slut. Af H. O. H. Wikner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398 H. O. H. WIKNER
fastland, i samma mån har Danmarks läge försämrats. Denna
stat kan, oafsedt nationella sympatier och antipatier, öfver
hufvud taget icke föra en mot Tyskland fientlig politik, och den
kan endast under i öfrigt särskildt gynnsamma utrikespolitiska
förhållanden i längden hålla stånd mot tyska kraf, bakom
hvilka Tyskland ställer ett verkligt hot med vapenmakt.
Danmark är nämligen numera såväl till lands som ock, ej minst
till följd af Köpenhamns blottställda läge, till sjöss så godt som
värnlöst gentemot Tysklands militära öfvermakt.
Äfven gentemot Sverige har Danmarks militärpolitiska läge
väsentligt försvagats. Det moderna artilleriet har ju under
världskriget utvecklats till sådana skottvidder, att i Skåne uppställda
långskjutande batterier med framgång kunna bombardera den
danska hufvudstaden, till hvilken hela Danmarks såväl andliga
som materiella lif är i så hög grad koncentreradt. Ända sedan
Kielfreden har Sverige icke stått i en så militärt stark ställning
gentemot Danmark som nu.
Hvad Norge beträffar, ha detta lands stora handelsflotta och
talrika sjöförbindelser, dess rika fiskerier och dess behof af en
omfattande tillförsel af brödsäd och andra förnödenheter — kort
sagdt Norges oförmåga att själfständigt underhålla sina invånare
och dess utvecklade sjöfartsnäring — i förening med historiska
traditioner och politiska sympatier ställt Norge i ett utprägladt
och under världskriget ytterligare befäst beroende af det
hafs-behärskande England. Äfven om det engelska herraväldet till
sjöss numera icke är obegränsadt och det tyska
undervattensbåtvapnet, äfven det, kan utöfva ett för Norge kännbart maritimt
tryck, är dock den engelska öfvervikten till sjöss så öfvervägande
och Norges känslighet för densamma så stor, att Norge helt
enkelt, äfven då det till äfventyrs kan hafva vilja därtill, knappast
kan motstå engelska maktspråk. Vi ha därför äfven för
framtiden att räkna med en norsk utrikespolitik, som åtminstone i
hufvudsak bestämmes af engelska önskemål och synpunkter.
Af det föregående framgår sålunda bland annat såsom ett genom
världskriget ytterligare styrkt sakförhållande, att hvarken
Danmark eller Norge kan på egen hand föra en gentemot allvarligt yttre
tryck själfständig utrikespolitik. En närmare anslutning till Sverige,
politiskt och militärt, kan i detta afseende icke medföra någon
större förändring. Sverige förmår nämligen äfven med upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
