Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Naturahushållning. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412 ’ ELI F. HECKSCHER
detta moment sällade sig emellertid också sträfvandet att skapa nya
skatteformer, som kunde medföra penninginkomster.
För oss svenskar är det emellertid af särskildt intresse att se,
hur man i Sverige ställde sig till samma uppgift. Detta har delvis
varit kändt förut, genom Hans Forssells banbrytande arbeten
liksom genom Hjärnes grundlinjer till Sveriges statsskick under
Reformationstiden, det senare en af sin författares rikaste men också
mest svårtillgängliga skrifter. Emellertid utkom i fjol första
delen af en undersökning, som visserligen närmast är afsedd för
ett annat ändamål, men som i sina för hvar och en njutbara
inledningskapitel lämnar viktiga upplysningar om hithörande svenska
förhållanden och därigenom närmast föranledt den hastiga
grundritning, som här försökts. Det gäller förste arkivarien d:r Joh. Ax.
Almquists skrift Den civila lokalförvaltningen i
Sve-r i g e 152 3—1 630, med särskild hänsyn till den
kamerala indelningen (Meddelanden från Svenska
Riksarkivet, N. F. 11:6, 400+48 sid., 10 kr.).
Trots kungadömets förfall hade man ej i Sverige haft den
genomförda territoriella upplösning, som feodalismen åstadkommit i
Frankrike och Tyskland — en alltför förbisedd synpunkt, som
förklarar mycket af vår inre historia. Gustaf Vasas verk var såväl af
detta som af andra skäl lättare än många andra furstars, ehuru
svårt nog i alla fall; och som Forssell anmärkt, blef hans verk på
detta område en ändring i anda mer än i form. Det kom
därigenom att bevara mer af den medeltida förvaltningsstrukturen än
annorstädes blef fallet, hvartill naturligtvis vår långsammare
ekonomiska utveckling medverkade.
Gustaf Vasas första åtgärd var att i likhet med sina utländska
föregångare sammanföra en väldig godskomplex i kungahusets
enskilda besittning — det var Vasaättens »arf och eget», senare
kalladt de gustavianska arfvegodsen; den som vill få en lefvande
föreställning om landsfaderns sätt att fara fram, då privat
förvärfsbe-gär, släktkänsla och riksintresse ingingo en oupplöslig förening,
bör läsa d:r Almquists kapitel om »arf och eget». Ett annat viktigt
och på visst sätt intressantare led i striden mot feodalismen var det
som tagits till utgångspunkt för denna uppsats, nämligen
hertigdö-menas upprättande. Hjärne har påpekat, hurusom detta icke var
»svaghet af k. Gustaf utan ett allvarligt försök att begagna en
politisk nödvändighet till hela rikets gagn». Hertigdömena voro tänkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
