- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Åttonde årgången. 1918 /
445

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Litteratur - Hvem har först öfversatt Nya Testamentet till svenska? Af Hjalmar Lindroth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LITTERATUR 445

Andreae, torde kunna anses som ett bestående resultat. Men därmed
är ju icke utredt, hur stor och af hvad art den andel i arbetet var,
som också Olavus Petri otvifvelaktigt måste ha häft. Har Schuck
dock icke rätt då han anser, att själfva tolkningen måste förnämligast
vara dennes verk? Och kan icke också stilen i djupare mening —
ordvalet (till en del), ordställningen, syntaxen, rytmiken o. s. v. —
trots allt vara det? Lindqvists undersökning afser icke att ge svar
härpå, och han är fullt medveten om betydelsen af att anlägga också
sådana andra synpunkter. Måhända kan till dessa frågors besvarande
icke lika beviskraftigt material dras fram. Måhända kunna — i fråga
om stilen som afgörande faktor — de nyare undersökningsmetoder
gifva någon hjälp, medelst hvilka man menat sig ur en texts
melo-diskt-rytmiska element kunna höra ut, hvilken (af eljes kända förf.
som kunna komma i åtanke) affattat texten (Sievers, Rutz och deras
lärjungar). Men detta är en vansklig metod att rätt handhafva.

I en tidigare uppsats synes det ha lyckats Lindqvist att visa upp,
att Laurentius Andrese var född och uppvuxen i östra Västmanland.
Det är alltså därifrån grundvalen hämtats för det språk som i så
viktiga afseenden kommit att påverka vårt litterära språkbruk. Förut
har man sagt, att östgötskan lagt grundvalen under fornsvensk tid,
men att under äldre nysvensk tid mälarspråket i allmänhet, särskildt
uppländskan jämte närkiskan (Olavus Petri!) kom att betyda alltmera.
Till västra Uppland har man nog särskildt hänvisats för att finna
den dialektala grundvalen för vissa grammatiska drag i vårt
skriftspråk. Kanske man därvid nu i stället bör hålla sig till östra
Västmanland.

Hjalmar Lindroth.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1918/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free